Viva La Guerra

Vet inte hur många av er som läser bloggar på andra språk, men ni som gör det har ni tänkt på vilken skillnad det är på den svenska och utländska bloggsfären? Som att i de engelskspåkiga så är man mkt mer artig än i de svenska, man tackar och länkar alltid till alla som skall ha credit, sånt förekommer ganska sällan här har jag märkt utan all hjälp och idékläckande tas nästan alltid för självklart.

Likaså det här med den sk mobbningen, folk från andra delar av världen tål mkt tuffare tag i sina bloggar och det snackas sällan om mobbning när det argumenteras friskt och ibland rätt hårt, råkar man säga att man inte håller med om en sak så vrålas det genast om mobbning spec bland de sk rosa modebloggarna där Lassbo skrikit högst många gånger trots att det inte alltid varit så hemskt utan mer att hon har blivit ifrågasatt när hon deklarerat vissa saker som div brandfacklor och nationalsocialism

Jag vet inte riktigt vad detta beror på, om det är för att vi svenskar på ngt sätt har blivit så vana vid att inte tänka själva och alltid tror att samhället skall ta hand om oss i alla lägen och sköta allt som är jobbigt eller obehagligt, jag antar att i mångt och mkt så skulle man kunna likna dagens svenska samhälle vid en skyddad verkstad, inte heller där behöver folk anstränga sig eller svara upp till krav, precis som det har varit och är ute i samhället, det är alltid ngn annan som skall ta ansvar, ngn annan som skall visa uppskattning, ngn annan som missförstår osv

Kanske det är därför som så många svenskar är extremt PK i sina åsikter, de har inte vana att stå upp för det de tycker utan tar den enklaste vägen ut....

Nu över till ngt spanskt istället.....som ni vet så var Florres syster här för en vecka sedan och häromdagen så fick jag veta att La Mama mer eller mindre korsförhört henne om hur vårt hem var städat, hur jag lagade mat, hur våra möbler såg ut, ifall sängen var snyggt bäddad osv i all oändlighet.....Systern sa som det var att jag är nästintill perfekt ;-) och att Florito kammat hem en storvinst i lilla mig...

Så La Mama ringde några dagar senare och lekte martyr och förklarade att hon absolut inte kunde träffa mig, och att Florre inte skulle hata henne, möjligtvis så kunde hon kanske träffa mig någonannanstans typ tre byar därifrån om sisodär en 25 år eller ngt

Eftersom jag nu hört de flesta ursäkter från henne under 4 års tid så har jag insett att hon aldrig kommer att träffa mig, inte ens om vi av skulle misstag råka hamna i samma hus, tanten skulle garanterat låsa in sig i badrummet och spola konstant och skylla på dålig mage eller ngt.

Jag sa till Florre att tanten inte skulle oroa sig för ifall han hatade henne utan lite mer för mig och mina känslor, bad också Florre framföra att jag kommer att dyka upp på hennes begravning och mkt demonstrativt presentera mig som hennes svärson, möjligtvis även klädd i knallrött eftersom tanten avskyr rött över allt annat. Och eftersom kärringen är död så kan hon inte göra ett dyft när jag skandaliserar hennes familj, det som verkligen gör mig förbannad är att hon ideligen sårar Florre djupt genom att komma med lögner och undanflykter, jag skiter fullkomligt i ifall tanten hatar mig intill vanvett men hon skall inte såra Florre för då kommer hon att ångra sig, och för er som inte insett det så kan jag vara mkt utsuderat grym när jag sätter den sidan till

Så nu är det krig!!!