Tänk så mkt rabalder en stackars man kan åstadkomma genom att försöka belysa saker och ting från ett annat perspektiv än det rådande rabiatfeministiska ;-)
Jag måste erkänna att jag håller med Pär.
De som egentligen har skulden till att kvinnor fortfarande är och ser sig själva som offer är inga andra än kvinnorna. Rättare sagt mödrarna!
Fäder har oftast inga problem med flickor som leker med bilar och klättrar i träd, det är mödrarna som har det, det är de som talar om hur riktiga flickor skall vara. Och med åren så lär de sina döttrar att vara offer med en yxa som vapen mot alla män.
För om mödrar lärde sina döttrar att de var bra precis som de är utan att försöka pressa in dem i konstiga mönster så skulle fler kvinnor i vuxen ålder våga ta för sig. Och de i sin tur skulle lära sina döttrar…
Med följd att fler kvinnor skulle ta för sig på samma sätt som de anser männen göra.
Att hålla på och beklaga sig om mansvälde och sedan faktiskt hjälpa till att förtrycka sig själva är ngt som feminister är bra på.
Om en kvinna väljer att vara hemma så sviker hon kvinnorörelsen, om hon väljer att bli prostituerad så sviker hon kvinnorörelsen osv… Så acceptansen inför det egna könets olika val är inte vidare utvecklad.
En kvinna enligt feministerna är en kvinna som beter sig som en man.
Sorry, men det är skitsnack! Oavsett hur mkt feministerna än försöker så finns det skillnader på män och kvinnor, precis som det finns skillnader mellan man och man och kvinna och kvinna.
Att hålla på och yla om vad som var för 100 år sedan och begära att dagens män skall betala priset är ungefär som om jag skulle kontakta ryska staten och begära att de bad om ursäkt för vad de gjorde mot mina förfäder. Rätt meningslöst med andra ord.
Men det där med logik är inte ngt som är speciellt framträdande hos feminister har jag förstått ;-)
Jag har haft många kvinnor som vänner genom mitt liv och många av dem har varit feminister, som svurit över männen och deras välde. Och sedan gömt sig bakom det traditionellt kvinnliga när de känt för det.
Bla har de nitat sina pojkvänner och sagt att det gör minsann inte lika ont, för en kvinna är inte lika stark. Att det är kränkande har de inte ens reflekterat över. När sedan mannen svarat med att sparka in en dörr så har de hävdat att killen varit en mansgris.
De har även uppfostrad sina män till att bli som de velat, och sedan när de lyckats så har de dumpat dem för en mer manlig man a la sydlänning.
Jag kan ta mina systrar och mig som exempel. Både mina systrar och jag är uppfostrade på samma sätt, dvs att vi är störst, bäst och vackrast, jag tror aldrig att jag hört att de haft problem med män, däremot med sina sk medsystrar som inte klarat av deras styrka och självsäkerhet.
För det lustiga med feminister är att alla kvinnor måste vara precis likadana, skulle ngn av dem avvika en smula så sviker de kvinnorörelsen, jag skulle vilja påstå att det inte är feminism utan snarare det yttersta av jantelagen som dessa kvinnor följer.
Min mormor uppfostrade sina barn på samma sätt precis som hennes mamma innan henne…
Så kanske kvinnorna i min familj var urfeminister på stenåldern redan, men jag tvivlar på det!
De bara lärde sina barn att de hade alla möjligheter oavsett vad som dinglade ifrån deras kroppar, de lärde sig att använda sig av det de var begåvade med, vare sig det handlade om intelligens, skönhet, talang för att måla etc precis som man bör med barn.
Framför allt så blev de uppmuntrade till att vara sig själva och inte gömma sig bakom roller!
måndag, januari 28
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Så himla bra skrivet. Jag har alltid sagt till ungarna att satsa på månen.... chansen är jäkligt stor att de når dit.
/Mamselamsen
Mamsen: Tackar :-))
Skicka en kommentar