Medelålders?

Jag börjar starkt misstänka att jag är i medelåldern eller ngt?

Inte för att jag börjar bli vare sig rynkig eller gråhårig utan för att jag är sanslöst bekväm av mig och framför allt att jag har vanor som jag bara vägrar att rubba på.

För mig så är det ett tecken på medelålder att just saker måste vara på ett visst sätt annars är de inte bra, nya saker skärskådas mkt misstänksamt innan de ens kommer över tröskeln.

En annan sak som jag associerar med medelålder är att man kräver,( iaf jag) att folk beter sig hyfsat och trevligt.

Dvs att man tänker på andra och inte bara sig själv som man gjorde när man var yngre och trodde att hela universum snurrade runt en själv.

Nu låter det ju som om jag blivit en ännu grinigare surgubbe än innan, men inte riktigt, tvärtom så tycker jag det är rätt skönt att kunna bottna i sig själv och tillåta sig själv att vara så där ljuvligt inskränkt ;-)

Jag undrar lite vad nästa steg på utvecklingen blir?

Att jag slutar bry mig om hur jag ser ut och tom går ut i ngt som inte matchar? Just det tror jag kanske inte blir aktuellt för mig då jag är rätt lik min mormor som var ännu mer fåfäng och modemedveten än jag.

Men apropå det där med ålder, när infaller den där gråbeige skalan på allt man bär och man slutar bry sig om trender och stil på saker och bara fokuserar på att det är praktiskt?

Om jag nu skall vara lite konkret!

Jag är en person som alltid rullar upp byxbenen på somrarna och har gympaskor, sandaler eller flippisar.

När kommer jag att rulla ner byxbenen och sätta på mig ett par Ecco? Tillsammans med den beige kepsen i nylon

Vintertid så är det fortfarande tighta jeans, boots och skinnjacka som gäller, när kommer den lilla beige överrocken med slag ifrån 70-talet att uppenbara sig? För att inte tala om den lilla tygpåsen från Coop…

Eller kommer jag att bli en sådan där person som lever kvar i min ungdom och inte inser att jag är för gammal för saker och ting?

En sån där toupésnubbe som jag brukar kalla dem i fula rutiga kavajer och polyesterbrallor med vida byxben…

Tja, jag antar att det återstår att se, i vilket fall som helst så tänker jag anamma mormors beteende när det gäller att hytta med käppen åt folk jag ogillar och kalla dem mindre trevliga saker ;-)