Igår när jag var i skolan så insåg jag hur jäkla lyckligt lottad jag är, precis som de flesta andra svenskar trots gnäll om skatter, sjukpenning och indragna bidrag hit och dit.
Flera av dem i klassen lever alltså mer eller mindre på ingenting, och har haft liv i sina hemländer där de blivit hotade, utnyttjade och skrämda.
Men även här sedan de kommit hit för att starta nya liv. Jag skämdes faktiskt igår för att jag är så jäkla priviligerad och bortskämd. Jag förstod lite på deras blickar igår att de undrar vad i herrans namn jag gör där, när jag så uppenbart tillhör de som inte borde ha några bekymmer alls.
Jag tror många gånger att vi svenskar tar så för givet att vi skall ha allt och serveras allt därför att vi är så vana vid det från ett politiskt system där vi tystas med hjälp av bidrag och stöd.
På många sätt så tror jag kanske att vi har kastat bort vår möjlighet att säga vår mening därför att vi har inte behövt kämpa för den på så oerhört länge, och värdesätter den därmed inte på samma sätt som en människa från ett land där det är förbjudet att säga vad man tycker.
Mkt få svenskar hamnar i samma situation när de flyttar utomlands som de här människorna, vi tar med oss våra privilegier och gnäller över att vi inte lyckas komma in i samhället, de här människorna vill inte flytta, de MÅSTE för att överleva.
Vi glider in på en räkmacka i systemet, de måste jobba svart, riskera att inte få betalt, bli utnyttjade av människor som ser dem som mindre värda osv...
När man hamnar öga mot öga med människor som lever under de premisserna så inser man hur puckad man är som inte uppskattar det man faktiskt har, utan bara gnäller över det man inte har. Nu lär jag väl få på käften men vi svenskar är så gräsligt bortskämda och tror att vi skall ha allt serverat utan att behöva lyfta ett finger eller avstå ifrån ngt.
Vi borde faktiskt skämmas!
För om vi nu är så missnöjda med hur vi har det så kanske vi skulle byta med ngn från ett annat land där de inte har alla våra fördelar. Eller så kanske vi skulle ta och använda oss av de möjligheter vi har för att förändra systemet, för att bara gnälla och inte göra ngt visar ju faktiskt vilka ynkryggar vi är,
För vi borde vara så mkt mer tacksamma för det land vi lever i, visst det kanske inte ligger högst upp på listan som det en gång gjorde men vi har det fortfarande så mkt bättre än de flesta andra.
Nu över till ngt totalt annorlunda, jag är på jakt efter ett knallrött läppstift till min modell, är det ngn därute som kan ge mig tips på olika märken?
Och nu tänker ni så mkt var det för den solidariteten, men det ena utesluter inte det andra vet ni, man behöver inte vara en rabiat feminist bara för att man anser att kvinnor och män är lika. Det går alldeles utmärkt att vara humanist ;-)
2 kommentarer:
De där jeansen ser ut att ha varit värda att vänta på!
Fred: Ja, jag tror det iom att jag kom på mig själv med att klämma mig i rumpan när jag provade dem förut ;-)
Skicka en kommentar