Blott en Bild...

Det är lustigt egentligen?

Jag har inte direkt tänkt på vilken bild jag förmedlar av mig själv i bloggen, Jag bara skriver ner det jag tänker och tycker när jag ser eller hör saker.

Orsaken till att jag började fundera var därför att jag fick en kommentar om att jag var en smula världsfrånvänd i mitt sätt att se på arbetslöshet ;-)

Och visst det kanske jag är på mitt eget lilla sätt, inte så att jag inte ser problem, utan mer som att jag inte låter saker komma i vägen för mig.

För enligt mitt sätt att resonera så finns det alltid lösningar på det mesta.

Exempelvis ifall ngn skulle vara otrevlig mot mig på en myndighet så går jag vidare till näste man i hierarkin. Vill jag ha en lägenhet så ringer jag och tjatar tills jag får den. Likaså ifall jag behöver läkarvård. Det är mkt sällan jag accepterar ett nej eller att det inte skulle finnas en möjlighet.

Med det här följer också att jag aldrig låter ngn sätta sig på mig därför att de i sin enfald tror att de skulle vara förmer än jag.

Med andra ord jag har det där som kallas självförtroende, det kanske är en dålig egenskap enligt vissa i Sverige…

Men jag tror att om man själv inte mår bra och tycker om sig själv så är det jäkligt svårt att göra det med andra.

Men någonstans i den svenska folksjälen tycks det finnas ngt slags mjäkighet och förväntan att andra skall fixa allt åt en, men varför skulle saker ändras ifall man inte aktivt gör ngt själv? Det är ingen som kommer och ger en operationstid ifall man inte ringer och talar om att man finns några gånger, om ngn är otrevlig så går det att klaga på vederbörande…folk har alltid chefer ;-) osv…

Jag tror att mkt av mjäkigheten beror på att Sverige så länge har haft en socialdemokratisk regering som matat folket med alla förmåner och bidrag för att få dem beroende.

Ett beroende som gjort att de inte längre klarar av att ifrågasätta, visst det klagas vilt hemma och ute på nätet...

Och just nu så klagas det hejvilt på den sittande regeringen och vilka usla typer de är, få verkar komma ihåg vad sossarna pysslat med och vad de har roffat åt sig under åren, men jag antar att det är annorlunda, de skall ju föreställa vara av folket ;-) medan högern är överklass.

Men tänker ngn på hur mkt sossarna har kört ned Sverige? Sjukvården är ett skämt i dag? Väntetider på år ibland, en skola som blir mer och mer flummig där det inte ens går att sätta betyg så att folk vet vad de kan och inte kan…

Hur skall dagens elever kunna konkurera med andra länders arbetskraft om de inte får lära sig ngt. Respekten för medmänniskor försvinner alltmer, brotten blir allt mer allvarliga för att polisen inte får tillräckligt med resurser... och har direktiv om att fortkörning är värre än ett mord.

Det är ju inte polisen själv som bestämmer dagordningen och fixar fram pengar…

Det är inte läkarna på sjukhusen som bestämt att operationsrummen skall stå tomma….det är alla beslut gjorda av en socialdemokratisk regering.

Så visst är det ganska självklart att när en ny regering tillträder och försöker rensa upp givetvis blir avskydd för sin hårdhet, men om ingen försöker ordna upp saker, vad händer då till slut?

Sverige halkar längre och längre ner på listan över de främsta länderna…

Och någonstans måste man ju börja för att jobba sig tillbaka igen, eller hur?

Men eftersom jag aldrig har behöv jobba i hela mitt liv eller varit så fattig att jag bokstavligen levt på makaroner och ketchup i veckovis …..så kan jag ju heller inte uttala mig i frågan ;-)

Istället tänker jag ägna mig åt att planera vilka outfits jag skall ha till mina kommande 5000 kronors boots som jag såg idag när jag promenerade omkring i solskenet med mina Dolce Gabbana brillor och slängde med Gucciväskan.

Det är lustigt! Alla tycks ha rättigheter, men mkt få har skyldigheter mot sin nästa