söndag, januari 6

Eternal Deeds

Hos Engla så har det pågått en större diskussion om stulna bilder och våldtäkter. Tydligen så gjorde Engla jämförelsen att stjäla en bild på hennes dotter var som att bli våldtagen.

Jag tycker att själva resonemanget runt det hela är rätt intressant!

Jag är en av de där som anser att Engla faktiskt får skylla sig själv då man i dagens läge vet att det finns en massa konstiga människor därute i cyberspace som är kapabla till de mest konstiga saker.

Är man tillika en offentlig person som Engla så borde den kunskapen sitta i ryggmärgen efter alla hårda ord hon fått under sitt bloggande.

Sedan tycker jag att hon i viss mån svänger sig med lite dubbelmoral när hon kan "låna" en modebild men reagerar på att ngn tar hennes bild av dottern.

Visst en modebild kan inte jämföras känslomässigt med en bild av ens barn men för fotografen som tagit modebilden så är det kanske inte så kul då det är hans/hennes inkomstkälla.

Det som jag tycker är en smula skrämmande är att så många av kommentarerna hos Engla är så blåögda i sin godtrogenhet typ ”men det är ju fel att göra så” .

Som jag skrev igår så är man aldrig helt anonym på nätet hur gärna man än vill tro det, det finns alltid ngn som lyckas lägga ihop ett och ett och få det till tre.

En massa rekommenderar henne att vattenstämpla sina foton, men det är ingen säker lösning heller, det är oerhört lätt att fixa bort sådana om man är någorlunda duktig på photoshop. Jag har själv gjort det ett antal gånger då jag roat mig med att stjäla en bild som jag behöver för ngt inlägg.

Det som jag inte förstår är varför man vill lämna ut och visa sin familj och sina barn för resten av världen utan att känna den?

Det finns massor av bloggare som bloggar under sina rätta namn eller smeknamn.
De skriver om de mest intima saker och lägger ut bilder på sina barn och äkta makar utan att tänka på följderna.


Det som en gång hamnar på nätet försvinner aldrig. Även om man raderar inlägg, tar bort bilder så är det bara att söka via google cache.

Jag förstår att man är stolt och vill dela med sig men att göra det utan att tänka på riskerna är väldigt naivt.

Många gör det dessutom utan att fråga sin familj eller barn ifall det är ok, vilket är väldigt själviskt och omoraliskt anser jag.

Personligen så skriver jag aldrig om min familj, den enda jag skriver om är Florito (och mina hundar). Florito heter ngt helt annat i verkligheten precis som jag.

Jag frågar alltid Florito om lov innan jag skriver ngt om honom! För oavsett hur snälla och gulliga saker jag än skriver om honom så är det att lämna ut honom.

Men jag tycker att det är oroande med all den här naiviteten som finns när det gäller nätet hos många vuxna idag.

För om många av oss inte har kunskap nog för att inse riskerna med våra olika handlanden hur skall vi då kunna begära det av våra barn och tonåringar?

4 kommentarer:

Rexxie sa...

Jag var in och läste kommentarerna igår, men orkade inte ge mig in i getingboet av naiva "nämen, vad-hemskt"-sägare! Det är precis som du säger, lägger man ut något på nätet så går det inte att få bort; speciellt inte bilder!

deep.ed sa...

För min del finns det två sidor av myntet:
a) den legala. Det är helt enkelt fel att sno en bild. Och i det här fallet så stal någon bilden och la upp den med annat namn på barnet och med andra föräldrars barn vilket därmed handlar om falsk angivelse förtal och hela konkarongen.
b) argumentationen om att jämföra en bild på barnet med en bild på en tröja är korkad: en bild på en tröja är alltid tagen för ett kommersiellt sammanhang. Den fotograf som inte förstår det bör byta jobb. De bilderna som avbildar tröjor mm har upphovsrättslig tillhörighet till fotografen men nyttjanderätt i 99/100 fall hos varumärket som säljer tröjan. Om de anser att en sådan stöld är fel bör de nog stänga butiken och så ris i Kina. Jämförelsen håller helt enkelt inte. Alltså bör det inte användas som ett argument.

Maleandro sa...

Rexxie: Jag såg att ngt inlägg hade visst närmare 500 kommentarer... ;-)

Deep:

Nu blev jag lite glad ;-) Det var så längesedan jag fick en kommentar av dig.

Visst har du helt rätt att det är stor skillnad lagligt sett, men jag skrev det mer ur en moralisk aspekt.

För mig så är bilden på baby och tröjan lika värda eftersom de inte betyder ngt för mig rent känslomässigt.

Om man tar en bild som inte är ens egen så tycker jag att det är det en stöld rent moraliskt sett, sedan kan värdet på bilden vara olika ur en laglig synpunkt. Och likaså vad man använder den till.

Det jag reagerade på var hennes resonerande och tänkande, en så pass stor bloggare som varit med länge och ganska säkert är lika medveten som du och jag om vilka typer som finns på nätet.

För det är ju inte första gången hon råkar ut för konstiga människor!

Och det är ju inte heller första gången som ngn blivit bestulen på en bild, inlägg eller ngt annat.

Och varje gång så ojas det men få verkar ta till sig varningen.

För du måste hålla med om att folk är otroligt blåögda och naiva när det gäller mkt, trots alla hemska saker som man läser om.

Men jag antar att det är ett klassiskt ex på ”att det där händer inte mig”.

Och var lite snäll nu ifall du tänker skjuta mig i sank... Håller på att åka på världens förkylning så hjärnan är lite segare än vanligt ;-)))

SANDRA sa...

Nu är det din tur i blogstaffetten: http://sandragustafsson.se/2008/01/08/om-vanskap/