lördag, februari 12

Jag har En Spanjor...

Och så har ännu en deltävling klarats av…

Den här gången tvingade jag Florito att titta, eftersom han tvingade mig att titta på den spanska dagen innan.

Och trots att min käre make bodde i Sverige i många år så fick han aldrig riktigt kläm på vår humor, eller snarare avsaknaden av den om man skall döma av de ”roliga” inslagen” som duggar tätare än spöregn.

Men när Babsan sjöng sin sång om spanjorer så var han alldeles tyst och bara skakade på huvudet, jag å min sida höll på att garva ihjäl mig och resten av kvällen så tjoade jag arriba med jämna mellanrum…

Men för att bli en smula allvarlig i tre sekunder så är det faktiskt så många svenskar ser på spanjorer… passionerade, romantiska, hetlevrade osv

Jag kan tänka mig att det kan bli lite tröttsamt att leva upp till den där julio iglesias bilden som inte stämmer över huvudtaget.

Tänk er en spanjor sjunga om svenska flickor som kastar kläderna och gökar med allt och bara har orgasmer i huvudet…

För övrigt så tyckte jag tävlingen var rätt trist förutom Brolle och Loreen som jag hejade på.

Inte så mkt för Brolles låt som hans röst, jag har alltid varit svag för killar med den typen av röst. Men Loreen däremot hade både superlåt och röst.

Jo, jag gillade även The Monikers låt, eller rättare sagt den andra hälften av den, början var väldigt svag tyckte jag.

Sen kan jag inte för mitt liv förstå varför i herrans namn folk röstade på Sanna Nielsen? Låten var ju tristare än tristast och om jag hörde rätt så sjöng hon den inte vidare bra första ggn heller?

Och när det kommer till Christan Waltz så satt jag bara och längtade att låten skulle ta slut, hur kunde han vara så högt tippad? Människan kan ju inte sjunga…

Sedan var det dags för Floritos att skaka på huvudet igen när jag försökte förklara varför det var uppdelat i 511 olika röstningsmoment och varför det var delfinaler, andra chanser och semi och huvudfinaler….

Hans kommentar på det var: Så typiskt svenskt ;-)

För övrigt så verkar det vara lite funderingar om Dannys låt är ett plagiat eller ej….

Men det förklarar ju iofs varför jag hela tiden tyckt att det fattas ngt i Dannys låt, den där knorren dyker aldrig upp som den brukar göra i vanliga låtar.

Lyssnar man på Myla Vox som gjorde låten först så får man just det där som saknas i Dannys version, men jag antar att det hade varit för mkt att rippa allt i låten.

I mitt personliga tycke så är nog Myla Vox den bättre av de två versionerna, den låter mkt mer komplett och innehåller alla de där harmonierna som fattas i Dannys version

Och när man läser Tobbe Eks blogg så kan jag inte annat än tycka att dagens 14 åringar är oerhört duktiga på att argumentera för sin sak…

Öhhh va fan, asså jag e så förbannad, jevla skitgubbe , vannabee osv .

Det är just den där vältaligheten jag uppskattar hos dagens ungdom, man inser hur väl de behärskar svenska språket och framför allt dess stavning ;-)

Dessutom så tycker jag det är oerhört starkt av dem att så framgångsrikt kunna blockera kommunikationen mellan sina två allena fungerande hjärnceller och inte höra likheten, och sedan hävda att man är omusikaliskt ifall man nu skulle råka göra det.

Om detta är vår blivande intelligentia så kan man ju inte annat än göra vågen, eller hur…

Här kan ni själva avgöra ifall de är lika eller ej…








Inga kommentarer: