Gaystudenterna

Jag har läst liksom många andra Maciejs krönikor om kränkthet och jag instämmer till fullo i det han säger.

Jag tror att de som använder sig av begreppet kränkthet oavsett om det gäller klumpar i nyponsoppan eller att en kvinna får en positiv kommentar ifrån en man har problem av ett annat slag än själva kränkandet.

Och om jag skall vara alldeles ärlig så tror jag att en del av de här personerna är mindre intelligenta.

Idag skriver Maciej om Gaystudenterna och deras agerande gentemot lärare, jag har varit med i Gaystudenterna och jag instämmer totalt i att de även kan kallas de rosa khmererna.

Jag skulle vilja påstå att de är motsvarigheten till de där rabiata manshatande feministerna som anser män vara lägre än djur. Jag var inte med länge då jag kände att jag inte platsade in pga min ngt mer förstående inställning.

Som grundtanke är det jättebra att ha en förening för studenter som är gay, men i verkligheten så är det mer eller mindre bara ett sätt för en del människor att tvinga på andra sina åsikter, ngt som de inte uppskattar att bli utsatta för själva konstigt nog ;-)

Ibland så skäms jag faktiskt för att vara bög, för många av dagens homosexuella försöker tvinga sin läggning på människor som inte tycker om den, precis så som de påstår att andra försöker göra mot dem med den sk heteronormen.

Att förstöra en människas liv bara för att man inte kan acceptera att den har avvikande åsikter är oerhört lågt i mina ögon.

Jag vet av erfarenhet att Gaystudenterna har en mkt aggressiv framtoning för att provocera fram de svar de söker, dvs att människor säger vad de tycker om homosexualitet.

Jag tror att många som har problem med heterosexuella egentligen har problem med sig själva, och därmed projicerar saker på sin omgivning.

Jag har aldrig haft problem med att folk har uppfattat min läggning som ngt äckligt eller konstigt, kanske för att jag inte har behov av att hela tiden påpeka vad jag är och inte är, har det kommit naturligt i ett samtal så har det kommit sas. Kanske beror det på att jag betraktar mig själv som alldeles normal och tråkig trots att jag föredrar män i sängen.

Men saken är att man inte kan tvinga människor att tycka om en, se en som normal, eller acceptera saker som strider emot deras principer. Det finns massor med saker som jag inte tycker om eller accepterar hos andra och då måste jag inse att detsamma gäller även mig för andra.

Det där med att live and let live är ngt som många i HBT-gruppen är urdåliga på.

Och framför allt så använder de sin läggning som ursäkt ifall en person inte gillar dem, att det kanske har med deras personlighet att göra faller dem mkt sällan in, utan allt handlar om vad de gör i sängen.

I mina ögon är det att förringa sig själv till ett objekt. Och hur kan man kräva respekt av andra ifall man inte är villig att ge det själv?

För många HBT-människor gör precis som de personer som avfärdar andre genom att hävda att de är rasister eller mansgrisar enkom för att de inte vill acceptera en avvikande åsikt som överensstämmer med deras egen.

Jag tror att om vi som grupp skall fortsätta ha en sådan här aggressiv framtoning så binder vi ris åt oss själva, folk tröttnar på att bli tvingade till åsikter som de inte får komma fram till själva på en naturlig väg. Och istället för att bli inlemmade i samhället så hamnar vi utanför det. Jag tror det bästa vore ifall vi helt enkelt bara var…

En aggressiv gerillaframtoning har aldrig fungerat för att skapa en harmonisk samexistens, om inte annat så är väl USA ett praktexempel på det, ju mer de bombar desto mindre uppskattade blir de av befolkningen trots att de säger sig göra det för en god sak ;-)