När man läser om Litauen och deras nya lag så blir man mörkrädd. Hur kan ett land som så gärna vill se sig som en del av Europa ha en sådan ålderdomlig syn på mänskligheten?
Tyvärr så tror jag inte så mkt kommer att hända även ifall nu EU skulle ta sitt ansvar och lämna in en protest gentemot lagen ifråga.
Kanske jag är hemmablind eller ngt, men jag kan inte förstå hur en människas sexualitet kan vara så hotande? Och speciellt inte för ett helt land.
Jag hade kanske kunnat förstå rädslan för oss om procentantalet homosexuella hade varit i storlek med dem som är heterosexuella, men vi är i genomsnitt sketna 10 procent av befolkningen, om ens så mkt.
Exakt vad är det som upplevs som så hotande med att vi föredrar att göka med ngn av vårt eget kön?
Det är ju bara när det gäller själva sexakten som man kan se skillnad på oss, när det gäller allt annat så är vi som alla andra, vi blir hungriga, ledsna, glada, arga, rynkiga, och vi har samma bekymmer med pengar, vädret, vad vi skall ha till middag och allt annat som heterosexuella.
Men av ngn anledning så fokuseras det enbart på vad vi föredrar mellan lakanen och ingenting på vad vi gillar för övrigt.
Det brukar påstås att homosexuella män är väldigt sexinriktade men gud vet om inte heterosexuella, både kvinnor och män är värre, de tycks inte vara kapabla att släppa intresset när det gäller våra könsorgan för att försöka se hur vi är som människor.
Visar inlägg med etikett Homosexualitet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Homosexualitet. Visa alla inlägg
onsdag, juli 15
lördag, juni 13
Bögar och Flator är inga normala par
Jag kan inte hjälpa det men jag blir så irriterad nuförtiden då jag ser sådana här rubriker!
För dem som vill gifta sig i kyrkan så är det här jättebra men måste allting som handlar om ett manligt/kvinnligt par slås upp som HOMO, BÖG, FLATA osv.
Varför helt enkelt inte bara skriva PAR? Om man nu måste kalla oss ngt så kan man väl sätta manligt eller kvinnligt innan. De flesta har en så dålig bild av ordet homo, på ngt sätt så associeras det till sex medan ordet hetero förknippas med precis vad det säger; ett par bestående av en man och kvinna.
Vi har nått så långt när det kommer till jämlikhet i Sverige så varför inte låta oss som föredrar en partner av samma kön få vara delaktiga? Av ngn anledning trots alla lagar och åsikter så måste vi fortfarande särskiljas för att folk skall se och veta vad vi är.
Så länge man poängterar vår sexualitet med diverse ord så kommer vi aldrig att bli normala par på samma sätt som heterosexuella. Hur ofta ser man en rubrik som säger HETEROpar gifter sig i djungeln, kyrkan, ladan osv…. men när det kommer till oss så måste det preciseras exakt vad vi är….
Om ngn väljer att gifta sig i djungeln så borde ju det intressanta vara stället och inte parets ev könstillhörighet? Och möjligen varför de väljer ett udda ställe för att knyta hymens band.
När jag går på stan och råkar få syn på ngt till Florre så tänker jag inte BÖG-Florre utan helt enkelt Florre, dvs min äkta hälft och att han ev skulle se snygg ut i den där skjortan…
Det skrämmande är att många BÖGAR och FLATOR tror att de är så frigjorda när de exkluderar sig genom att berätta om vilken typ av partner de föredrar i de mest lustiga sammanhang, istället för att helt naturligt säga: när jag och Florre gjorde det så…. Så blir det mer: När jag och min KILLE/TJEJ, btw vi är homo ifall ingen förstått det…
Dvs det poängteras på ett överdrivet sätt, och det är där problemen uppstår tror jag, för om man så krafigt understryker en sak oavsett så reagerar folk. Och det är just reaktionen som många inte vill acceptera.
Det är som om jag skulle säga jag är vegetarian, eller jag äter inte likdelar, båda sakerna betyder samma sak men de får helt olika mottaganden, i det senare fallet så känner folk att de måste försvara sig då det är en provokation.
Jag menar inte att man på ngt sätt skall gömma sig eller sticka under stol med saker men istället för att göra en grej av det låta det dyka upp naturligt i ett samtal.
Lustigt nog trots att jag är en sk fjolla ut i fingerspetsarna så har jag aldrig haft problem med folk som ogillat homosexuella, tvärtom, jag har träffat på stora homofober i mitt liv som storgillat mig, och varje gång jag frågat hur det kommer sig att de inte reagerar på min läggning trots att den är så uppenbar har jag fått höra att jag inte kör ner den i halsen på dem utan beter mig som en normal människa.
Så trots att jag diskuterat sex med en homofober så ser de mig som normal, det måste ju innebära att reaktionerna beror på hur saker sägs och inte själva ämnet.
Det är lite därför jag ogillar Pridefestivalerna, för när folk som TROR att de inte känner ngn som är homosexuell ser en parad med de mest konstiga saker så är det ganska självklart att de tror att det är så vi är. Fördomar är mänskligt, ser jag en parad med raggare så tror jag ju att det är så de är eftersom jag inte känner ngn raggare, inte som jag vet iaf ;-)
Och alla dessa lagar som är till för att skydda oss mot den hemska mobben är iofs bra i teorin men i praktiken innebär det att vi ställs vid sidan om. Om jag som homosexuell begår ett hatbrott mot en heteroperson så bedöms det inte som ett sådant, utan det rubriceras som ngt helt annat trots att jag kanske hyser ett glödande hat gentemot gruppen ifråga. Men om ngn kallar mig bög så kan jag stämma skiten ur stackarn…. Jämlikhet? Nej! En lag skall gälla alla och inte bara vissa.
För dem som vill gifta sig i kyrkan så är det här jättebra men måste allting som handlar om ett manligt/kvinnligt par slås upp som HOMO, BÖG, FLATA osv.
Varför helt enkelt inte bara skriva PAR? Om man nu måste kalla oss ngt så kan man väl sätta manligt eller kvinnligt innan. De flesta har en så dålig bild av ordet homo, på ngt sätt så associeras det till sex medan ordet hetero förknippas med precis vad det säger; ett par bestående av en man och kvinna.
Vi har nått så långt när det kommer till jämlikhet i Sverige så varför inte låta oss som föredrar en partner av samma kön få vara delaktiga? Av ngn anledning trots alla lagar och åsikter så måste vi fortfarande särskiljas för att folk skall se och veta vad vi är.
Så länge man poängterar vår sexualitet med diverse ord så kommer vi aldrig att bli normala par på samma sätt som heterosexuella. Hur ofta ser man en rubrik som säger HETEROpar gifter sig i djungeln, kyrkan, ladan osv…. men när det kommer till oss så måste det preciseras exakt vad vi är….
Om ngn väljer att gifta sig i djungeln så borde ju det intressanta vara stället och inte parets ev könstillhörighet? Och möjligen varför de väljer ett udda ställe för att knyta hymens band.
När jag går på stan och råkar få syn på ngt till Florre så tänker jag inte BÖG-Florre utan helt enkelt Florre, dvs min äkta hälft och att han ev skulle se snygg ut i den där skjortan…
Det skrämmande är att många BÖGAR och FLATOR tror att de är så frigjorda när de exkluderar sig genom att berätta om vilken typ av partner de föredrar i de mest lustiga sammanhang, istället för att helt naturligt säga: när jag och Florre gjorde det så…. Så blir det mer: När jag och min KILLE/TJEJ, btw vi är homo ifall ingen förstått det…
Dvs det poängteras på ett överdrivet sätt, och det är där problemen uppstår tror jag, för om man så krafigt understryker en sak oavsett så reagerar folk. Och det är just reaktionen som många inte vill acceptera.
Det är som om jag skulle säga jag är vegetarian, eller jag äter inte likdelar, båda sakerna betyder samma sak men de får helt olika mottaganden, i det senare fallet så känner folk att de måste försvara sig då det är en provokation.
Jag menar inte att man på ngt sätt skall gömma sig eller sticka under stol med saker men istället för att göra en grej av det låta det dyka upp naturligt i ett samtal.
Lustigt nog trots att jag är en sk fjolla ut i fingerspetsarna så har jag aldrig haft problem med folk som ogillat homosexuella, tvärtom, jag har träffat på stora homofober i mitt liv som storgillat mig, och varje gång jag frågat hur det kommer sig att de inte reagerar på min läggning trots att den är så uppenbar har jag fått höra att jag inte kör ner den i halsen på dem utan beter mig som en normal människa.
Så trots att jag diskuterat sex med en homofober så ser de mig som normal, det måste ju innebära att reaktionerna beror på hur saker sägs och inte själva ämnet.
Det är lite därför jag ogillar Pridefestivalerna, för när folk som TROR att de inte känner ngn som är homosexuell ser en parad med de mest konstiga saker så är det ganska självklart att de tror att det är så vi är. Fördomar är mänskligt, ser jag en parad med raggare så tror jag ju att det är så de är eftersom jag inte känner ngn raggare, inte som jag vet iaf ;-)
Och alla dessa lagar som är till för att skydda oss mot den hemska mobben är iofs bra i teorin men i praktiken innebär det att vi ställs vid sidan om. Om jag som homosexuell begår ett hatbrott mot en heteroperson så bedöms det inte som ett sådant, utan det rubriceras som ngt helt annat trots att jag kanske hyser ett glödande hat gentemot gruppen ifråga. Men om ngn kallar mig bög så kan jag stämma skiten ur stackarn…. Jämlikhet? Nej! En lag skall gälla alla och inte bara vissa.
lördag, december 27
Flatan Selma
Jag undrar ifall det hade varit samma uppståndelse ifall de porträtterat en författande man och hans sexliv, jag tror inte det.
Är det verkligen så hemsk att få se ”Selma” göka? Vi tycks ju inte ha några problem med August Strindberg som lägrade damer och dessutom knäckte dem psykiskt efteråt, men det kanske är annorlunda för att han var man?
Det är sådant som män gör… Eller?
De flesta kreativa människor använder sin sexualitet som en drivkraft för att skapa saker, inte alltid genom att ligga till höger och vänster utan genom att använda den enorma kraften som finns i den egna sexualiteten.
Så att nonchalera Selmas lesbianism är att blunda för en stor del av henne som författare tror jag.
Varför inte bara se henne som den stora författare (och kvinna) hon var? En mkt stark kvinna som skapade enorma saker som fortfarande berör.
Om hennes kärlek till kvinnor hjälpte henne att skapa allt detta så borde vi kanske vara glada och inte blunda för det som många tycks vilja göra. Sedan kan jag ju ha mina dubier om att välja Helena Bergström för att porträttera henne…
Och varför är det så hemskt att hon gick till en prostituerad? Den lille August gjorde detsamma men avsevärt oftare, inte hör jag någon vråla om det. Snarare påstås det att de upplevelserna hjälpte honom att skapa sina verk.
Nej jag tycker att vi skall försöka se Selma som den människa hon var som lyckades med otroliga saker, de flesta hade nog gett upp i hennes situation.
De flesta kreativa människor använder sin sexualitet som en drivkraft för att skapa saker, inte alltid genom att ligga till höger och vänster utan genom att använda den enorma kraften som finns i den egna sexualiteten.
Så att nonchalera Selmas lesbianism är att blunda för en stor del av henne som författare tror jag.
Varför inte bara se henne som den stora författare (och kvinna) hon var? En mkt stark kvinna som skapade enorma saker som fortfarande berör.
Om hennes kärlek till kvinnor hjälpte henne att skapa allt detta så borde vi kanske vara glada och inte blunda för det som många tycks vilja göra. Sedan kan jag ju ha mina dubier om att välja Helena Bergström för att porträttera henne…
Och varför är det så hemskt att hon gick till en prostituerad? Den lille August gjorde detsamma men avsevärt oftare, inte hör jag någon vråla om det. Snarare påstås det att de upplevelserna hjälpte honom att skapa sina verk.
Nej jag tycker att vi skall försöka se Selma som den människa hon var som lyckades med otroliga saker, de flesta hade nog gett upp i hennes situation.
måndag, november 17
Homovigslar
Äntligen en vettig amerikan!
Kanske de här tankarna vore ngt för alla nej-sägare att ta fasta på när de inte förstår ngt som borde vara självklart!
Kanske de här tankarna vore ngt för alla nej-sägare att ta fasta på när de inte förstår ngt som borde vara självklart!
söndag, augusti 3
Bögsex
Jag kan inte annat än hålla med den här killen trots att jag själv är en av dem han beskriver.
Den bild som visas upp i media är just av oss fjollor, läderbögar och annat smått och gott med följd att många tror att det är så en homosexuell är, visst en del av oss är på det viset, men det stora flertalet är det inte. De flesta är alldeles normala i sitt beteende och leverne.
Pridefestivalen jämförs med andra folkfester, men jag undrar på hur många folkfester man har tält och föreläsningar om hur man knullar på bästa sätt, lär sig fista eller använda dildos…
Självklart så överdriver jag nu, men oftast så brukar man hitta tält med mat och dryck i, inte tält med sextekniker och galna feminister som predikar.
Jag har känt många människor genom åren som påstått sig vara helt ok med homosexuella, men ändå trots all deras upplysthet så har det funnits uppfattningar där typ att gaymänniskor är så roliga, konstnärliga, bitchiga, frisläppta osv
Helt enkelt en massa fördomar som för all del är trevliga eftersom de oftast är positiva men trots det så är det ändå fördomar. Tänk om jag skulle säga att negrer har rytmen i blodet, att de är väldigt välutrustade eller rent utav mindre intelligenta?
Vi begär att vi skall bli sedda som normala Svenssons, men hur kan vi begära en sådan sak när vi inte ens accepterar våra egna? Få människor har så mkt fördomar om sina egna som just homosexuella.
Jag tror inte att rätt väg till full acceptans är genom att trycka upp rosaglittrande fjollor och läderbögar i var mans ansikte, utan snarare killar som Stefan.
Eftersom det är så PK att tycka att hbt personer är som vilka som helst så har vi byggt vår egen bur genom att använda de mest extrema av oss som vapen, för vi har fått folk att tro att det är så vi är.
Jag är fjolla och även stolt över det, men jag förväntar mig inte att folk skall vara nollställda till mig när jag drar på mig rosa plymer och mimar till ngn dänga av Liza Minelli, tvärtom faktiskt ;-)
Många homosexuella umgås bara med andra ur den egna gruppen, vilket gör att man faktiskt blir lite hjärntvättad, precis som alla andra grupper som bara umgås med sina egna. Man tappar lite av verklighetsförankringen och skapar en egen alternativ realitet.
Nu låter det som om jag anser hbt personer vara onormala, icke, vi är högst normala, däremot så är vi ovanliga eftersom vi inte är en majoritetsgrupp i samhället lika lite som skinnskallar eller bokstavstrogna.
Men genom att använda oss av vår sexualitet som tillhygge för att bli accepterade så ger vi människor som de här rätt…
Redneck One
Redneck Two
Redneck Three
Det vi borde försöka visa upp mer av är våra likheter med heteros och inte våra olikheter,
När jag har träffat folk som har tyckt illa om bögar så har de alltid efter ett tag talat om att de storgillar mig just därför att trots all min fjollighet så är jag som de, dvs jag pratar inte om "smink och plymer" utan om andra saker som vi har gemensamt.
Just därför att jag vet att om jag trycker ner min olikhet i halsen på folk så blir de lite som den här människan som uppenbarligen drog iväg på en Pridefestival och fotade varenda penis som gick att uppbringa… Just för att visa vilka monster vi är.
Länk Ett
Länk Två
OBS! Det är mkt sexuella bilder!
Jag förmodar att väldigt många hbt:are ser mig som en femte kolonnare iom att jag inte försvarar vissa av våra beteenden. Och det är ok, man kan inte vara älskad av alla.
Men det är ngt som jag alltid haft problem med ända sedan jag ramlade in i gayvärlden, all denna självförnekelse och även fördomsfullhet gentemot de egna
En fjolla har inte mkt värde medan en kille som Stefan är high score, ju mer straight acting du är desto mer värde har du, vilket ju bevisar att det vi säger under Priden inte är det vi egentligen tycker ;-)
Om du vill vara verkligt cool så har du sex med en straight kille, det är som att vinna på lotto i gayvärlden ;-)
Jag har lyckats med den bedriften några gånger under mitt liv, och alltid fått höra hur omöjligt det är eftersom jag är så fjollig.
Men de straighta som jag har haft sex med har varit attraherade av mig som person inte av mitt kön och bestämde sig för att testa trots att det inte låg för dem.
För att vara ärlig så var det inte det bästa sexet jag haft, det underlättar om båda parter har samma intresse sas ;-)
Homosexualitet har blivit ett politcal statement i Sverige, vi har på ngt sätt blivit ett slags bekräftelse på att en människa är upplyst ifall den joinar oss i paraden och diskuterar dildotekniker med följd att vi nästan förlorat vår mänsklighet och blivit reducerade till just ”sexmonster”
Den bild som visas upp i media är just av oss fjollor, läderbögar och annat smått och gott med följd att många tror att det är så en homosexuell är, visst en del av oss är på det viset, men det stora flertalet är det inte. De flesta är alldeles normala i sitt beteende och leverne.
Pridefestivalen jämförs med andra folkfester, men jag undrar på hur många folkfester man har tält och föreläsningar om hur man knullar på bästa sätt, lär sig fista eller använda dildos…
Självklart så överdriver jag nu, men oftast så brukar man hitta tält med mat och dryck i, inte tält med sextekniker och galna feminister som predikar.
Jag har känt många människor genom åren som påstått sig vara helt ok med homosexuella, men ändå trots all deras upplysthet så har det funnits uppfattningar där typ att gaymänniskor är så roliga, konstnärliga, bitchiga, frisläppta osv
Helt enkelt en massa fördomar som för all del är trevliga eftersom de oftast är positiva men trots det så är det ändå fördomar. Tänk om jag skulle säga att negrer har rytmen i blodet, att de är väldigt välutrustade eller rent utav mindre intelligenta?
Vi begär att vi skall bli sedda som normala Svenssons, men hur kan vi begära en sådan sak när vi inte ens accepterar våra egna? Få människor har så mkt fördomar om sina egna som just homosexuella.
Jag tror inte att rätt väg till full acceptans är genom att trycka upp rosaglittrande fjollor och läderbögar i var mans ansikte, utan snarare killar som Stefan.
Eftersom det är så PK att tycka att hbt personer är som vilka som helst så har vi byggt vår egen bur genom att använda de mest extrema av oss som vapen, för vi har fått folk att tro att det är så vi är.
Jag är fjolla och även stolt över det, men jag förväntar mig inte att folk skall vara nollställda till mig när jag drar på mig rosa plymer och mimar till ngn dänga av Liza Minelli, tvärtom faktiskt ;-)
Många homosexuella umgås bara med andra ur den egna gruppen, vilket gör att man faktiskt blir lite hjärntvättad, precis som alla andra grupper som bara umgås med sina egna. Man tappar lite av verklighetsförankringen och skapar en egen alternativ realitet.
Nu låter det som om jag anser hbt personer vara onormala, icke, vi är högst normala, däremot så är vi ovanliga eftersom vi inte är en majoritetsgrupp i samhället lika lite som skinnskallar eller bokstavstrogna.
Men genom att använda oss av vår sexualitet som tillhygge för att bli accepterade så ger vi människor som de här rätt…
Redneck One
Redneck Two
Redneck Three
Det vi borde försöka visa upp mer av är våra likheter med heteros och inte våra olikheter,
När jag har träffat folk som har tyckt illa om bögar så har de alltid efter ett tag talat om att de storgillar mig just därför att trots all min fjollighet så är jag som de, dvs jag pratar inte om "smink och plymer" utan om andra saker som vi har gemensamt.
Just därför att jag vet att om jag trycker ner min olikhet i halsen på folk så blir de lite som den här människan som uppenbarligen drog iväg på en Pridefestival och fotade varenda penis som gick att uppbringa… Just för att visa vilka monster vi är.
Länk Ett
Länk Två
OBS! Det är mkt sexuella bilder!
Jag förmodar att väldigt många hbt:are ser mig som en femte kolonnare iom att jag inte försvarar vissa av våra beteenden. Och det är ok, man kan inte vara älskad av alla.
Men det är ngt som jag alltid haft problem med ända sedan jag ramlade in i gayvärlden, all denna självförnekelse och även fördomsfullhet gentemot de egna
En fjolla har inte mkt värde medan en kille som Stefan är high score, ju mer straight acting du är desto mer värde har du, vilket ju bevisar att det vi säger under Priden inte är det vi egentligen tycker ;-)
Om du vill vara verkligt cool så har du sex med en straight kille, det är som att vinna på lotto i gayvärlden ;-)
Jag har lyckats med den bedriften några gånger under mitt liv, och alltid fått höra hur omöjligt det är eftersom jag är så fjollig.
Men de straighta som jag har haft sex med har varit attraherade av mig som person inte av mitt kön och bestämde sig för att testa trots att det inte låg för dem.
För att vara ärlig så var det inte det bästa sexet jag haft, det underlättar om båda parter har samma intresse sas ;-)
Homosexualitet har blivit ett politcal statement i Sverige, vi har på ngt sätt blivit ett slags bekräftelse på att en människa är upplyst ifall den joinar oss i paraden och diskuterar dildotekniker med följd att vi nästan förlorat vår mänsklighet och blivit reducerade till just ”sexmonster”
tisdag, juni 17
Gay Brain
Jag kan ju inte påstå att jag är speciellt överraskad av det här…
Självklar är våra hjärnor annorlunda!
Gaybrain
Men när jag berättade det här för Florre så sa han att det här har vetenskapen känt till de senaste tio åren så varför publiceras det som en ny upptäckt?
Jag läste någonstans att kvinnors hjärnor är mer komplicerade än mäns, dvs bättre…
Innebär detta att homosexuella mäns hjärnor är bättre än heterosexuella mäns?
Blir då homosexuella kvinnors hjärnor mindre bra och mer som heterosexuella mäns?
Förvirrande, ne c´est pas?
På de bloggar som skriver om det här så nämns bla möjligheten att kunna påverka sina barns sexualitet, självklart så kommer de föräldrar som kan göra det, vem vill att ens barn skall bli homosexuella?
Oavsett hur nöjd och stolt man är som homosexuell så vill man väl inte att ens barn skall få det problematiskt?
Och i dagens olika samhällen så är det tyvärr fortfarande ett problem att vara homo.
Inte så mkt för den som är det utan för omgivningen som inte alltid är så uppmuntrande.
Hade jag själv velat ha barn och haft möjligheten att välja deras sexualitet så hade jag nog gjort det mer mainstreama valet.
Nu måste jag dock få kasta lite skit, jag trillade in på den här bloggen när jag läste det som skrivits om ämnet och jag tycker det här är så talande för många kristna.
Man bortser ifrån fakta därför att det skulle omkullkasta ens tro.
Ungefär som de människor som under slaveriet trodde att svarta kände mindre smärta, därför att det skulle göra de svarta mer lika dem själva…
Självklar är våra hjärnor annorlunda!
Gaybrain
Men när jag berättade det här för Florre så sa han att det här har vetenskapen känt till de senaste tio åren så varför publiceras det som en ny upptäckt?
Jag läste någonstans att kvinnors hjärnor är mer komplicerade än mäns, dvs bättre…
Innebär detta att homosexuella mäns hjärnor är bättre än heterosexuella mäns?
Blir då homosexuella kvinnors hjärnor mindre bra och mer som heterosexuella mäns?
Förvirrande, ne c´est pas?
På de bloggar som skriver om det här så nämns bla möjligheten att kunna påverka sina barns sexualitet, självklart så kommer de föräldrar som kan göra det, vem vill att ens barn skall bli homosexuella?
Oavsett hur nöjd och stolt man är som homosexuell så vill man väl inte att ens barn skall få det problematiskt?
Och i dagens olika samhällen så är det tyvärr fortfarande ett problem att vara homo.
Inte så mkt för den som är det utan för omgivningen som inte alltid är så uppmuntrande.
Hade jag själv velat ha barn och haft möjligheten att välja deras sexualitet så hade jag nog gjort det mer mainstreama valet.
Nu måste jag dock få kasta lite skit, jag trillade in på den här bloggen när jag läste det som skrivits om ämnet och jag tycker det här är så talande för många kristna.
Man bortser ifrån fakta därför att det skulle omkullkasta ens tro.
Ungefär som de människor som under slaveriet trodde att svarta kände mindre smärta, därför att det skulle göra de svarta mer lika dem själva…
fredag, april 11
Jag, en människa!
Jag måste säga att den här debatten om fjollighet börjar bli lite lätt komisk.
Uppriktigt sagt så kan jag inte förstå varför folk blir så upprörda, att ifrågasätta en åsikt är inte ett personangrepp eller att mobba ngn.
Om jag skriver att jag tycker moderaterna har en bra politik och ngn säger att de inte håller med mig om mina åsikter, skall jag bli kränkt och börja vråla om mobbing?
Den springande punkten i det hela som jag ser det är att många verkar missa att har man en blogg och den är öppen för alla att läsa så händer det ibland att folk länkar därför att de använder en som ett exempel på vad de tycker om en sak, eller för att de inte håller med en om en annan.
En blogg är lite som ett speakers corner, ett ställe där man kan föra ut sina åsikter och tankar runt saker, men det innebär ju inte att man alltid kan få stå oemotsagd.
Jag kan förstå att det är obehagligt att bli ifrågasatt men det är en del av spelets regler.
I min blogg så har jag öppna kommentarer, dvs vem som helst kan kommentera utan att jag godkänner deras kommentarer, för mig så är det renhårigast eftersom jag anser att alla skall ha samma möjlighet som jag att säga vad de tycker, även ifall de inte håller med mig.
För mig så är det en del av det som kallas yttrandefrihet. Och sedan så försöker jag efter bästa förmåga bemöta det de säger.
Psykbryt kallade mig för rövhål i sin blogg, och ärligt talat så tar jag inte det minsta illa upp. Det är hans åsikt i det hela och det är helt ok med mig. Visst hade jag kanske velat ha lite mer argument men ibland så kommer man inte på ngt.
I och med att jag gav mig in i debatten så måste jag ju acceptera att det blir reaktioner på det jag skriver, även sådana som idiotförklarar mig.
Kanske jag har haft en makalös tur i mitt liv när jag inte blivit utsatt för fördomar eller kränkningar, men massor av mina homosexuella vänner har samma erfarenheter som jag. Så jag kan inte vara så hemskt ovanlig? Många av dem har varit precis lika fjolliga som jag, och är det fortfarande.
Kanske vår tur beror på att vi ser oss som människor och individer där vår sexualitet bara är en mkt liten del av vad vi är.
För mig personligen så är min läggning inte speciellt märkvärdig, jag gillar män i sängen och that’s it.
Utanför den så är jag så mkt mer än just bara bög, när jag beskriver mig själv så säger jag mkt sällan att jag är bög, inte för att jag skäms eller tycker jag är onormal, tvärtom.
Men jag är inte speciellt intresserad av vad andra gör i sängen så varför skulle de vara det av mig och mitt sex?
När jag träffar en ny människa så skiter jag fullkomligt i vad de gör mellan lakanen, för mig är det mer viktigt hur personen är som individ, dvs snäll, smart, rolig etc.
Skulle personen råka vara homosexuell eller afrikan så spelar det mig ingen större roll, den enda gång som det spelar roll är ifall personen börjar stöta på mig.
Om ngn tycker illa om mig så utgår jag inte från att det är för att jag gillar män utan för att det är ngt i min personlighet som de ogillar.
Bara för att jag är bög innebär ju inte att alla måste älska min personlighet. Jag använder alltså inte min läggning som ursäkt för att slippa ta ansvar för de delar som är mindre bra i min personlighet.
Säger ngn att jag är en arrogant jäkel så funderar jag över ifall jag är arrogant, inte ifall de tycker illa om mig för att jag är gift med en man.
För mig så är det lite fegt att hela tiden gömma sig bakom argument som att folk är homofober och rasister bara för att de inte tycker som jag själv.
Visst är det bekvämt, man slipper ansvaret att kanske försöka ändra på sig eller reflektera över ifall det kanske ligger ngt i vad de säger.
När jag dör så vill jag bli ihågkommen som en människa som var rolig, smart, knäpp, elak, korkad eller vad de nu kommer at tycka, inte som en bög.
Kommer folk bara ihåg mig för vad jag gjorde mellan lakanen så har jag misslyckats som person.
Länkar:
http://knuff.se/u/398043/604/i
http://knuff.se/u/3997f9/747/i
http://bimbo84.blogspot.com/2008/04/rtten-att-f-vara-sig-sjlv.html
http://trollhare.wordpress.com/2008/04/09/projicerad-hybri/
http://lancia.blogg.se/1207667916_gaygaygay.html
http://bimbo84.blogspot.com/2008/03/homofobins-mnga-ansikten.html
http://www.arrelius.se/live/2008/04/08/titta-pa-mig-jag-ar-straight/
http://lancia.blogg.se/1207870301_hr_behvs_ett_klargran.html
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/bgar-och-bgeri.html
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/homo-hetero-och-lilla-jag.html
Uppriktigt sagt så kan jag inte förstå varför folk blir så upprörda, att ifrågasätta en åsikt är inte ett personangrepp eller att mobba ngn.
Om jag skriver att jag tycker moderaterna har en bra politik och ngn säger att de inte håller med mig om mina åsikter, skall jag bli kränkt och börja vråla om mobbing?
Den springande punkten i det hela som jag ser det är att många verkar missa att har man en blogg och den är öppen för alla att läsa så händer det ibland att folk länkar därför att de använder en som ett exempel på vad de tycker om en sak, eller för att de inte håller med en om en annan.
En blogg är lite som ett speakers corner, ett ställe där man kan föra ut sina åsikter och tankar runt saker, men det innebär ju inte att man alltid kan få stå oemotsagd.
Jag kan förstå att det är obehagligt att bli ifrågasatt men det är en del av spelets regler.
I min blogg så har jag öppna kommentarer, dvs vem som helst kan kommentera utan att jag godkänner deras kommentarer, för mig så är det renhårigast eftersom jag anser att alla skall ha samma möjlighet som jag att säga vad de tycker, även ifall de inte håller med mig.
För mig så är det en del av det som kallas yttrandefrihet. Och sedan så försöker jag efter bästa förmåga bemöta det de säger.
Psykbryt kallade mig för rövhål i sin blogg, och ärligt talat så tar jag inte det minsta illa upp. Det är hans åsikt i det hela och det är helt ok med mig. Visst hade jag kanske velat ha lite mer argument men ibland så kommer man inte på ngt.
I och med att jag gav mig in i debatten så måste jag ju acceptera att det blir reaktioner på det jag skriver, även sådana som idiotförklarar mig.
Kanske jag har haft en makalös tur i mitt liv när jag inte blivit utsatt för fördomar eller kränkningar, men massor av mina homosexuella vänner har samma erfarenheter som jag. Så jag kan inte vara så hemskt ovanlig? Många av dem har varit precis lika fjolliga som jag, och är det fortfarande.
Kanske vår tur beror på att vi ser oss som människor och individer där vår sexualitet bara är en mkt liten del av vad vi är.
För mig personligen så är min läggning inte speciellt märkvärdig, jag gillar män i sängen och that’s it.
Utanför den så är jag så mkt mer än just bara bög, när jag beskriver mig själv så säger jag mkt sällan att jag är bög, inte för att jag skäms eller tycker jag är onormal, tvärtom.
Men jag är inte speciellt intresserad av vad andra gör i sängen så varför skulle de vara det av mig och mitt sex?
När jag träffar en ny människa så skiter jag fullkomligt i vad de gör mellan lakanen, för mig är det mer viktigt hur personen är som individ, dvs snäll, smart, rolig etc.
Skulle personen råka vara homosexuell eller afrikan så spelar det mig ingen större roll, den enda gång som det spelar roll är ifall personen börjar stöta på mig.
Om ngn tycker illa om mig så utgår jag inte från att det är för att jag gillar män utan för att det är ngt i min personlighet som de ogillar.
Bara för att jag är bög innebär ju inte att alla måste älska min personlighet. Jag använder alltså inte min läggning som ursäkt för att slippa ta ansvar för de delar som är mindre bra i min personlighet.
Säger ngn att jag är en arrogant jäkel så funderar jag över ifall jag är arrogant, inte ifall de tycker illa om mig för att jag är gift med en man.
För mig så är det lite fegt att hela tiden gömma sig bakom argument som att folk är homofober och rasister bara för att de inte tycker som jag själv.
Visst är det bekvämt, man slipper ansvaret att kanske försöka ändra på sig eller reflektera över ifall det kanske ligger ngt i vad de säger.
När jag dör så vill jag bli ihågkommen som en människa som var rolig, smart, knäpp, elak, korkad eller vad de nu kommer at tycka, inte som en bög.
Kommer folk bara ihåg mig för vad jag gjorde mellan lakanen så har jag misslyckats som person.
Länkar:
http://knuff.se/u/398043/604/i
http://knuff.se/u/3997f9/747/i
http://bimbo84.blogspot.com/2008/04/rtten-att-f-vara-sig-sjlv.html
http://trollhare.wordpress.com/2008/04/09/projicerad-hybri/
http://lancia.blogg.se/1207667916_gaygaygay.html
http://bimbo84.blogspot.com/2008/03/homofobins-mnga-ansikten.html
http://www.arrelius.se/live/2008/04/08/titta-pa-mig-jag-ar-straight/
http://lancia.blogg.se/1207870301_hr_behvs_ett_klargran.html
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/bgar-och-bgeri.html
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/homo-hetero-och-lilla-jag.html
torsdag, februari 21
Vi knullar hårt!
Gud! Det här är ju bara asroligt :-)
Tydligen knullar vi homosexuella så rejält så vi orsakar jordskalv i Israel…
Det hade varit skoj om det hade varit så, och inte ytterligare en sorglig jävel som använder en naturkatastrof som ursäkt för att vinna en billig poäng i politiken
Tydligen knullar vi homosexuella så rejält så vi orsakar jordskalv i Israel…
Det hade varit skoj om det hade varit så, och inte ytterligare en sorglig jävel som använder en naturkatastrof som ursäkt för att vinna en billig poäng i politiken
onsdag, februari 20
Gaystudenterna
Jag har läst liksom många andra Maciejs krönikor om kränkthet och jag instämmer till fullo i det han säger.
Jag tror att de som använder sig av begreppet kränkthet oavsett om det gäller klumpar i nyponsoppan eller att en kvinna får en positiv kommentar ifrån en man har problem av ett annat slag än själva kränkandet.
Och om jag skall vara alldeles ärlig så tror jag att en del av de här personerna är mindre intelligenta.
Idag skriver Maciej om Gaystudenterna och deras agerande gentemot lärare, jag har varit med i Gaystudenterna och jag instämmer totalt i att de även kan kallas de rosa khmererna.
Jag skulle vilja påstå att de är motsvarigheten till de där rabiata manshatande feministerna som anser män vara lägre än djur. Jag var inte med länge då jag kände att jag inte platsade in pga min ngt mer förstående inställning.
Som grundtanke är det jättebra att ha en förening för studenter som är gay, men i verkligheten så är det mer eller mindre bara ett sätt för en del människor att tvinga på andra sina åsikter, ngt som de inte uppskattar att bli utsatta för själva konstigt nog ;-)
Ibland så skäms jag faktiskt för att vara bög, för många av dagens homosexuella försöker tvinga sin läggning på människor som inte tycker om den, precis så som de påstår att andra försöker göra mot dem med den sk heteronormen.
Att förstöra en människas liv bara för att man inte kan acceptera att den har avvikande åsikter är oerhört lågt i mina ögon.
Jag vet av erfarenhet att Gaystudenterna har en mkt aggressiv framtoning för att provocera fram de svar de söker, dvs att människor säger vad de tycker om homosexualitet.
Jag tror att många som har problem med heterosexuella egentligen har problem med sig själva, och därmed projicerar saker på sin omgivning.
Jag har aldrig haft problem med att folk har uppfattat min läggning som ngt äckligt eller konstigt, kanske för att jag inte har behov av att hela tiden påpeka vad jag är och inte är, har det kommit naturligt i ett samtal så har det kommit sas. Kanske beror det på att jag betraktar mig själv som alldeles normal och tråkig trots att jag föredrar män i sängen.
Men saken är att man inte kan tvinga människor att tycka om en, se en som normal, eller acceptera saker som strider emot deras principer. Det finns massor med saker som jag inte tycker om eller accepterar hos andra och då måste jag inse att detsamma gäller även mig för andra.
Det där med att live and let live är ngt som många i HBT-gruppen är urdåliga på.
Och framför allt så använder de sin läggning som ursäkt ifall en person inte gillar dem, att det kanske har med deras personlighet att göra faller dem mkt sällan in, utan allt handlar om vad de gör i sängen.
I mina ögon är det att förringa sig själv till ett objekt. Och hur kan man kräva respekt av andra ifall man inte är villig att ge det själv?
För många HBT-människor gör precis som de personer som avfärdar andre genom att hävda att de är rasister eller mansgrisar enkom för att de inte vill acceptera en avvikande åsikt som överensstämmer med deras egen.
Jag tror att om vi som grupp skall fortsätta ha en sådan här aggressiv framtoning så binder vi ris åt oss själva, folk tröttnar på att bli tvingade till åsikter som de inte får komma fram till själva på en naturlig väg. Och istället för att bli inlemmade i samhället så hamnar vi utanför det. Jag tror det bästa vore ifall vi helt enkelt bara var…
En aggressiv gerillaframtoning har aldrig fungerat för att skapa en harmonisk samexistens, om inte annat så är väl USA ett praktexempel på det, ju mer de bombar desto mindre uppskattade blir de av befolkningen trots att de säger sig göra det för en god sak ;-)
Jag tror att de som använder sig av begreppet kränkthet oavsett om det gäller klumpar i nyponsoppan eller att en kvinna får en positiv kommentar ifrån en man har problem av ett annat slag än själva kränkandet.
Och om jag skall vara alldeles ärlig så tror jag att en del av de här personerna är mindre intelligenta.
Idag skriver Maciej om Gaystudenterna och deras agerande gentemot lärare, jag har varit med i Gaystudenterna och jag instämmer totalt i att de även kan kallas de rosa khmererna.
Jag skulle vilja påstå att de är motsvarigheten till de där rabiata manshatande feministerna som anser män vara lägre än djur. Jag var inte med länge då jag kände att jag inte platsade in pga min ngt mer förstående inställning.
Som grundtanke är det jättebra att ha en förening för studenter som är gay, men i verkligheten så är det mer eller mindre bara ett sätt för en del människor att tvinga på andra sina åsikter, ngt som de inte uppskattar att bli utsatta för själva konstigt nog ;-)
Ibland så skäms jag faktiskt för att vara bög, för många av dagens homosexuella försöker tvinga sin läggning på människor som inte tycker om den, precis så som de påstår att andra försöker göra mot dem med den sk heteronormen.
Att förstöra en människas liv bara för att man inte kan acceptera att den har avvikande åsikter är oerhört lågt i mina ögon.
Jag vet av erfarenhet att Gaystudenterna har en mkt aggressiv framtoning för att provocera fram de svar de söker, dvs att människor säger vad de tycker om homosexualitet.
Jag tror att många som har problem med heterosexuella egentligen har problem med sig själva, och därmed projicerar saker på sin omgivning.
Jag har aldrig haft problem med att folk har uppfattat min läggning som ngt äckligt eller konstigt, kanske för att jag inte har behov av att hela tiden påpeka vad jag är och inte är, har det kommit naturligt i ett samtal så har det kommit sas. Kanske beror det på att jag betraktar mig själv som alldeles normal och tråkig trots att jag föredrar män i sängen.
Men saken är att man inte kan tvinga människor att tycka om en, se en som normal, eller acceptera saker som strider emot deras principer. Det finns massor med saker som jag inte tycker om eller accepterar hos andra och då måste jag inse att detsamma gäller även mig för andra.
Det där med att live and let live är ngt som många i HBT-gruppen är urdåliga på.
Och framför allt så använder de sin läggning som ursäkt ifall en person inte gillar dem, att det kanske har med deras personlighet att göra faller dem mkt sällan in, utan allt handlar om vad de gör i sängen.
I mina ögon är det att förringa sig själv till ett objekt. Och hur kan man kräva respekt av andra ifall man inte är villig att ge det själv?
För många HBT-människor gör precis som de personer som avfärdar andre genom att hävda att de är rasister eller mansgrisar enkom för att de inte vill acceptera en avvikande åsikt som överensstämmer med deras egen.
Jag tror att om vi som grupp skall fortsätta ha en sådan här aggressiv framtoning så binder vi ris åt oss själva, folk tröttnar på att bli tvingade till åsikter som de inte får komma fram till själva på en naturlig väg. Och istället för att bli inlemmade i samhället så hamnar vi utanför det. Jag tror det bästa vore ifall vi helt enkelt bara var…
En aggressiv gerillaframtoning har aldrig fungerat för att skapa en harmonisk samexistens, om inte annat så är väl USA ett praktexempel på det, ju mer de bombar desto mindre uppskattade blir de av befolkningen trots att de säger sig göra det för en god sak ;-)
torsdag, januari 17
Dödligt Mode
Det är lustigt det där med hur vi vill att vår drömpartner skall se ut ;-)
För oavsett hur väl vi vet vad det är vad vi vill ha så slutar det ändå med att det är ngt helt annat man väljer.
Det som många glömmer när de ställer sådana här krav/önskningar är kemin, för oavsett hur gullig och omtänksam en man/kvinna kan vara så innebär det ändå inte att det klickar.
Florre har iofs utseendet som min sk drömman skulle ha men för övrigt…
Jag var helt övertygad om att min framtida man skulle vara ”talkativ” utåtagerande, ha ett kreativt yrke, och gärna komma ifrån en tjusig familj så jag fick en liten tiara att sätta på huvudet ;-)
Florito är så långt ifrån det där man kan komma! Lågmäld, eftertänksam och jobbar som professor på universitet, iofs så kommer han från en tjusig familj med vapensköld men det fick jag inte veta förrän långt efter jag träffade honom.
Och nej, det är inte en viktig sak, utan mest en lustighet eftersom när jag träffade Florito första gången inte brydde mig det minsta om vare sig utåtagerande eller tiaror utan bara hans vackra ögon!
Det sa nämligen bara klick när jag träffade den här underbare mannen som jag nu är gift med och är lyckligare än jag någonsin trodde att jag skulle bli!
Innan jag träffade Florito så försökte jag ha förhållanden med män som passade in på den där drömmen jag hade men det sket sig alltid! Då fattade jag inte varför men nu gör jag det.
Drömmar är en sak men verkligheten ngt helt annat, och precis som man brukar säga så överträffar verkligheten dikten
med hästlängder :-)
Det här är en sak jag aldrig någonsin kan förstå!
Jag kan förstå ifall man hatar och avskyr en människa på grund av olika saker, det är trots allt en drift i oss som behöhöver komma ut då och då, men att gå därifrån till att försöka döda och hota… Nej!
Vad är det som gör att man tycker sig ha rättigheten att avsluta en annan människas liv på sådana dumma grunder?
Jag kan förstå att man gör som pappan i Rödeby, jag hade gjort samma sak fast förmodligen hade jag skjutit allihopa som hotade min familj och son. Men det är en annan sak att bli hotad och förföljd så man måste försvara sin familj och deras liv.
Men att bara vilja döda för en sexuell läggnings skull?
Nu över till ngt lättsammare…
Såg att ngn liten fashionista satt betyg på kläderna hos våra politiker…
Kan ses som töntig måhända men jag tror faktiskt att hur man ser ut spelar stor roll när man har ett yrke som skall inge förtroende.
Men svenska politiker har långt kvar innan de är som sina amerikanska och engelska kollegor.
Jag tror att det är den socialdemokratiska jantelagen som tyvärr får de flesta att tro att budskapet allena är det som spelar roll, icke!
I vår utseendefixerade värld så spelar både kläder, frisyr och tänder roll.
En politiker som ser ut som en slashas inger inte förtroende, man måste sas klä sig efter sitt budskap. Vilket svenska politiker är urdåliga på!
Lite som att komma in i en jättesnobbig och dyr affär och expediten står i trasig omoderna kläder, jag skulle tveka både en och två gånger innan jag köpte ngt där, likaväl som en djurrättsaktivist skulle se väldigt suspekt ut i pälsjacka och stor skinnväska.
Visst det kan tyckas både dumt och fördomsfullt då det är jobbet som skall bedömas, men när man bara ser ngn på tv och inte själva jobbet i sig så har man inte så mkt mer att gå på än det som sägs och hur personen i fråga ser ut.
Jag skulle gärna vilja bli politiker för att kunna påverka och jobba för människor och deras rättigheter. Men jag tror inte att det skulle funka speciellt bra då jag är en av de där djurrättsaktivisterna som bär päls och skinnväska.
En annan dröm jag har är att arbeta med välgörenhet, att kunna hjälpa människor som inte har det lika bra som jag.
Välgörenhet är ett otäckt ord, men jag tror det behövs i dagens samhälle som inte bryr sig det minsta om utslagna människor som inte har eller får en chans att komma in i samhället igen.
Nu kanske ni tycker det här rimmar illa med mitt ibland rätt så högerorienterade resonemang.
Men jag anser att vi alla har ansvar för varandra, och det innebär att kan man hjälpa så bör man göra det. Det handlar inte om att försöka vara god utan om att hjälpa en annan människa som inte har samma möjligheter som en själv.
För oavsett hur väl vi vet vad det är vad vi vill ha så slutar det ändå med att det är ngt helt annat man väljer.
Det som många glömmer när de ställer sådana här krav/önskningar är kemin, för oavsett hur gullig och omtänksam en man/kvinna kan vara så innebär det ändå inte att det klickar.
Florre har iofs utseendet som min sk drömman skulle ha men för övrigt…
Jag var helt övertygad om att min framtida man skulle vara ”talkativ” utåtagerande, ha ett kreativt yrke, och gärna komma ifrån en tjusig familj så jag fick en liten tiara att sätta på huvudet ;-)
Florito är så långt ifrån det där man kan komma! Lågmäld, eftertänksam och jobbar som professor på universitet, iofs så kommer han från en tjusig familj med vapensköld men det fick jag inte veta förrän långt efter jag träffade honom.
Och nej, det är inte en viktig sak, utan mest en lustighet eftersom när jag träffade Florito första gången inte brydde mig det minsta om vare sig utåtagerande eller tiaror utan bara hans vackra ögon!
Det sa nämligen bara klick när jag träffade den här underbare mannen som jag nu är gift med och är lyckligare än jag någonsin trodde att jag skulle bli!
Innan jag träffade Florito så försökte jag ha förhållanden med män som passade in på den där drömmen jag hade men det sket sig alltid! Då fattade jag inte varför men nu gör jag det.
Drömmar är en sak men verkligheten ngt helt annat, och precis som man brukar säga så överträffar verkligheten dikten
med hästlängder :-)
Det här är en sak jag aldrig någonsin kan förstå!
Jag kan förstå ifall man hatar och avskyr en människa på grund av olika saker, det är trots allt en drift i oss som behöhöver komma ut då och då, men att gå därifrån till att försöka döda och hota… Nej!
Vad är det som gör att man tycker sig ha rättigheten att avsluta en annan människas liv på sådana dumma grunder?
Jag kan förstå att man gör som pappan i Rödeby, jag hade gjort samma sak fast förmodligen hade jag skjutit allihopa som hotade min familj och son. Men det är en annan sak att bli hotad och förföljd så man måste försvara sin familj och deras liv.
Men att bara vilja döda för en sexuell läggnings skull?
Nu över till ngt lättsammare…
Såg att ngn liten fashionista satt betyg på kläderna hos våra politiker…
Kan ses som töntig måhända men jag tror faktiskt att hur man ser ut spelar stor roll när man har ett yrke som skall inge förtroende.
Men svenska politiker har långt kvar innan de är som sina amerikanska och engelska kollegor.
Jag tror att det är den socialdemokratiska jantelagen som tyvärr får de flesta att tro att budskapet allena är det som spelar roll, icke!
I vår utseendefixerade värld så spelar både kläder, frisyr och tänder roll.
En politiker som ser ut som en slashas inger inte förtroende, man måste sas klä sig efter sitt budskap. Vilket svenska politiker är urdåliga på!
Lite som att komma in i en jättesnobbig och dyr affär och expediten står i trasig omoderna kläder, jag skulle tveka både en och två gånger innan jag köpte ngt där, likaväl som en djurrättsaktivist skulle se väldigt suspekt ut i pälsjacka och stor skinnväska.
Visst det kan tyckas både dumt och fördomsfullt då det är jobbet som skall bedömas, men när man bara ser ngn på tv och inte själva jobbet i sig så har man inte så mkt mer att gå på än det som sägs och hur personen i fråga ser ut.
Jag skulle gärna vilja bli politiker för att kunna påverka och jobba för människor och deras rättigheter. Men jag tror inte att det skulle funka speciellt bra då jag är en av de där djurrättsaktivisterna som bär päls och skinnväska.
En annan dröm jag har är att arbeta med välgörenhet, att kunna hjälpa människor som inte har det lika bra som jag.
Välgörenhet är ett otäckt ord, men jag tror det behövs i dagens samhälle som inte bryr sig det minsta om utslagna människor som inte har eller får en chans att komma in i samhället igen.
Nu kanske ni tycker det här rimmar illa med mitt ibland rätt så högerorienterade resonemang.
Men jag anser att vi alla har ansvar för varandra, och det innebär att kan man hjälpa så bör man göra det. Det handlar inte om att försöka vara god utan om att hjälpa en annan människa som inte har samma möjligheter som en själv.
torsdag, november 22
Sura Päron På Resa
Ok, jag är bög och superfjolla, men det här är ngt som jag tycker är lite konstigt!
Jag kan förstå vinresor, matresor, shoppingresor, partyresor men varför i herrans namn bög och flatresor?
När man åker ngnstans är det väl för att uppleva och upptäcka ngt nytt?
Men om man drar iväg med en regnbågsresa så hamnar man ju bland en massa bögar i bögkvarteren, vilket iofs kan vara trevligt om det är det enda man vill ha.
Jag har aldrig förstått det där med resebyråer för speciella kategorier.
Om jag vill åka på resa till Provence så gör jag det även ifall det skulle vara med 32 pensionärer…
Och vill man partaja så går det väl bra att sätta sig på vilket plan som helst och dra till Ibiza…
Kanske är det jag och mina fördomar, men det är precis som om alla homosexuella vore världens mest homogena grupp, dvs vi har alla samma intressen, smak , bakgrund osv…
Jag har än aldrig träffat en bög som är som jag….Innebär det att jag måste få en alldeles egen paketresa fixad?
Jag tror faktiskt om jag skall vara ärlig att det är en smula inskränkande för ens personlighet att hela tiden identifiera sig med en grupp…vare sig det gäller bögar, feminister eller nassar…
Man börjar anpassa sig för att bli mer lik de övriga i gruppen och därmed även förtrycka sig själv för att passa in så mkt som möjligt.
Men hallå!!! Varför i helsicke skall svärföräldrar ställa upp? Man skaffar väl inte barn och tar för givet att alla skall ställa upp när man vill….lite som om jag skulle bli sur för att ingen kan hjälpa mig med djuren.
Det är väl ngt som man får ta i beräkningen när man binder upp sig med antingen djur eller barn.
Att anse att folk skall ställa upp bara för att de råkar vara mormor och morfar eller ngt annat är att vara jäkligt bortskämd….De hade väl nog med sina barn ;-)
När man blir uppbunden så blir det vissa saker man måste försaka eller helt enkelt glömma bort. Man kan inte få hela kakan och ändå äta upp den.
Har man nu behov av att komma iväg utan djur eller barn så får man väl hyra in en barn/djurvakt och betala för det…
Det är det där med ansvar igen som dagens föräldrar så gärna vill lasta på andra, precis som jag skrev om i går ;-)
Jag kan förstå vinresor, matresor, shoppingresor, partyresor men varför i herrans namn bög och flatresor?
När man åker ngnstans är det väl för att uppleva och upptäcka ngt nytt?
Men om man drar iväg med en regnbågsresa så hamnar man ju bland en massa bögar i bögkvarteren, vilket iofs kan vara trevligt om det är det enda man vill ha.
Jag har aldrig förstått det där med resebyråer för speciella kategorier.
Om jag vill åka på resa till Provence så gör jag det även ifall det skulle vara med 32 pensionärer…
Och vill man partaja så går det väl bra att sätta sig på vilket plan som helst och dra till Ibiza…
Kanske är det jag och mina fördomar, men det är precis som om alla homosexuella vore världens mest homogena grupp, dvs vi har alla samma intressen, smak , bakgrund osv…
Jag har än aldrig träffat en bög som är som jag….Innebär det att jag måste få en alldeles egen paketresa fixad?
Jag tror faktiskt om jag skall vara ärlig att det är en smula inskränkande för ens personlighet att hela tiden identifiera sig med en grupp…vare sig det gäller bögar, feminister eller nassar…
Man börjar anpassa sig för att bli mer lik de övriga i gruppen och därmed även förtrycka sig själv för att passa in så mkt som möjligt.
Men hallå!!! Varför i helsicke skall svärföräldrar ställa upp? Man skaffar väl inte barn och tar för givet att alla skall ställa upp när man vill….lite som om jag skulle bli sur för att ingen kan hjälpa mig med djuren.
Det är väl ngt som man får ta i beräkningen när man binder upp sig med antingen djur eller barn.
Att anse att folk skall ställa upp bara för att de råkar vara mormor och morfar eller ngt annat är att vara jäkligt bortskämd….De hade väl nog med sina barn ;-)
När man blir uppbunden så blir det vissa saker man måste försaka eller helt enkelt glömma bort. Man kan inte få hela kakan och ändå äta upp den.
Har man nu behov av att komma iväg utan djur eller barn så får man väl hyra in en barn/djurvakt och betala för det…
Det är det där med ansvar igen som dagens föräldrar så gärna vill lasta på andra, precis som jag skrev om i går ;-)
fredag, oktober 26
Tarmludd
Sånt här har jag lite svårt att förstå! Varför i helsicke går mänskan omkring med ett sår som är infekterat? Ok, om killen hade varit en inavlad redneck från djupaste bushen, och totalt levde utanför samhället, men han gick på skola och utbildade sig, vilket innebär att han måste ha varit omgiven av folk, och nog sjutton tror jag att han ngn gång måste ha beklagat sig över sitt ben?
Och varför vänta tills han är färdigutbildad innan han går ut i tidningarna med sin story?
Och sedan kan jag inte motstå att lyssna till den lilla djävulen på min axel som undrar om han hade studiebidrag/studielån samtidigt som han jobbade, en lön på 5 000 är inte ngt man kan skicka hem delar av till familjen och samtidigt överleva på i Sverige.
Och sedan så hatar jag journalister som försöker skriva ngn slags jäkla roman i artikelform….en tidig morgon så…..bla bla bla…..
Och allvarligt men sjutton bryr sig ifall de här människorna är gay eller inte? Jag undrar ibland vad historien kommer att säga om oss, som så totalt har snöat in på Göran Perssons härskarteknik och vilka som är gay eller inte….finns det verkligen inget intressantare att skriva om när det gäller de här personerna?
Den enda gången en persons sexuella läggning spelar roll är väl när man skall ha sex med vederbörande? Inte fan när man ser en film eller lyssnar på en låt?
Och ännu en sak som jag tycker är lite småsjuk
…..Uppriktigt så förstår jag inte hur folk orkar bry sig om sexuella preferenser, visst när det kommer till pedofili och djursex kan jag förstå att man reagerar, men att orka lägga så mkt energi på vad vuxna kvinnor och män gör i sina sängkammare är för mig en gåta….
Det borde ju vara mer intressant vad en människa har för åsikter än var den stoppar in ev kroppsdelar ;-)
Sedan måste jag säga att det här är ju askul…..på ett lite trist sätt….Killen är inget vidare på att uttrycka sig men jag förstår hans andemening….och givetvis så utvecklas det hela till en liten politisk skandal….
Men han har ju faktiskt rätt i vissa saker, det skrivs föga om när ngn mindre välsituerad dör, speciellt ifall personen kommer ifrån ett annat land, såvida man nu inte slår upp det a la rasism eller ngt…
Det är inte förrän offren är rika och känner rätt personer som det börjar skrivas om det, och vrålas skandal om vårt våldsamma samhällsklimat.
Men det här är rätt typiskt det svenska politiska klimatet som jag ser det….oavsett politisk hemvist så skall alla dra mer eller mindre åt samma håll och framför allt inte sticka ut åsiktsmässigt för då är man körd.
Visst killen har en del åsikter som är skrämmande, men bemöt dem istället för att sitta och vråla om skandal och att han är störd.
De flesta partier har idioter i sina led….en del av dem blir tom statsministrar… och bli berömda för sina härskartekniker.
För det är inte åsikter som är farliga, det är förtryckandet av åsikter som är farligt….
Hellre ngn som öppet säger att jag skall skjutas, än att ngn säger det i det fördolda, för då har jag ingen chans att bemöta det!
Tyvärr så tror jag att många av de där engagerade ropen mer handlar om att göra sig själv synlig på den lilla arenan….den enes död, den andres bröd ;-)
Och det är ju inte det minsta föraktligt på ngt vis ;-)
Och nu har sidan blivit borttagen….så alla rop om skandal fick tydligen som de ville, bättre tysta ner skiten än att bemöta det…..
Och istället kan man läsa den här tillrättalagda åsikten….
onsdag, oktober 3
Offer och Bödel
Idag tänkte jag skriva lite om hur folk är, eller rättare sagt vilken inställning de har både till sig själva och livet i allmänt.
Jag tror att man i mångt och mkt blir det man intalar sig. Både på gott och ont!
Dvs om man ser sig som en stark människa som klarar av saker så gör man det, och även det motsatta.
Om man tar mig så upplevs jag som väldigt stark, egensinnig och inte det minsta rädd för saker, självklart så är jag inte alltid dessa saker konstant, men iom att jag intalar mig att jag är en stark person som klarar av saker så blir jag det.
Jag är sån att jag ser aldrig några hinder oavsett vad det än är. Rättare sagt jag intalar mig själv att det inte finns några hinder, ta det där med att måla om huset, jag var helt säker på att det inte skulle vara några problem trots att jag inte ens visste vad som var upp o ned på penseln.
Och jag tror att om man har en sån inställning så blir saker inte svåra därför att man ser inte ett misstag som ett misslyckande utan bara ngt som skall rättas till.
Vi kan ta ett annat exempel, det här med spanska, jag är väldigt språkbegåvad och har aldrig haft problem med att lära mig innan, men med spanskan så har det gått totalt åt helvete iom med att jag bestämde mig för att jag inte kunde fixa det. Mkt beroende på att jag blev så rädd när jag kom hit och upptäckte att spanskan här inte var densamma som jag lärde mig i skolan i Sverige.
Felet jag gjorde var att be Florre hjälpa mig när jag inte begrep, istället för att bli förbannad o bestämma mig för att ingen skulle få mig att känna mig dum. Och istället för att ta kontrollen över saker och ting så lämnade jag över ansvaret till ngn annan, vilket inte funkar i längden.
För oavsett hur mkt man än älskar ngn så kan man inte skydda den personen mot allt, det är att handikappa den andre trots de bästa intentioner i världen.
Likaså är det med en människa som tror att den inte kan eller duger, genom att ständigt trösta eller försöka bevisa så gör man saker bara värre, för på ngt sätt så tar man bort ansvaret som alla människor har inför sitt eget liv oavsett ålder.
Jag var småmobbad när jag gick i småskolan för att jag var annorlunda, självklart så tyckte ju inte jag eller mina föräldrar det, men de andra tyckte det.
I början så tyckte jag väldigt synd om mig själv tills jag en dag insåg att jag bara spädde på alltihop, det handlar inte om att vara som alla andra utan det handlar om att se till att duga som man är.
För om man visar att man tycker att man är ok som man är trots att man är annorlunda så får man ett annat bemötande, än när man gör sig själv till ett offer och försöker intala sig att man är som alla andra. För då ger man ett falskt intryck.
För det handlar egentligen inte om att vara som alla andra eller att vara bättre, utan om att visa att man vill ha respekt för den man är.
Men om man hela tiden ser sig själv som ett offer så ger man folk intrycket att man inte respekterar sig själv och iom det så kan inte heller begära det från andra.
Det här framstår förmodligen som väligt hårt, men livet är hårt har jag upptäckt och genom att gömma sig så gör man bara sig själv en otjänst. Det är liksom ingen som kommer och serverar en alla de där godsakerna på en bricka, man får faktiskt jaga upp brickan själv och ta det man vill ha.
Jag tror att det är pga det här resonemanget som jag aldrig haft problem med att vara bög, folk har liksom aldrig upplevt att jag ser mig som ”onormal” utan snarare som mkt normal med en liten twist.
För jag har träffat bögmördare och bögknackare och en hel massa andra konstiga personer som brukar avsky såna som mig, men ingen av dessa har överhuvudtaget ens tänkt på att jag är bög. Snarare har jag fått höra många gånger att jag är den mest normala bög de någonsin träffat trots att jag är rätt udda som person.
Så vad tror ni, är jag totalt ute och cyklar, eller finns det ett korn av sanning där någonstans? ;-))
Jag tror att man i mångt och mkt blir det man intalar sig. Både på gott och ont!
Dvs om man ser sig som en stark människa som klarar av saker så gör man det, och även det motsatta.
Om man tar mig så upplevs jag som väldigt stark, egensinnig och inte det minsta rädd för saker, självklart så är jag inte alltid dessa saker konstant, men iom att jag intalar mig att jag är en stark person som klarar av saker så blir jag det.
Jag är sån att jag ser aldrig några hinder oavsett vad det än är. Rättare sagt jag intalar mig själv att det inte finns några hinder, ta det där med att måla om huset, jag var helt säker på att det inte skulle vara några problem trots att jag inte ens visste vad som var upp o ned på penseln.
Och jag tror att om man har en sån inställning så blir saker inte svåra därför att man ser inte ett misstag som ett misslyckande utan bara ngt som skall rättas till.
Vi kan ta ett annat exempel, det här med spanska, jag är väldigt språkbegåvad och har aldrig haft problem med att lära mig innan, men med spanskan så har det gått totalt åt helvete iom med att jag bestämde mig för att jag inte kunde fixa det. Mkt beroende på att jag blev så rädd när jag kom hit och upptäckte att spanskan här inte var densamma som jag lärde mig i skolan i Sverige.
Felet jag gjorde var att be Florre hjälpa mig när jag inte begrep, istället för att bli förbannad o bestämma mig för att ingen skulle få mig att känna mig dum. Och istället för att ta kontrollen över saker och ting så lämnade jag över ansvaret till ngn annan, vilket inte funkar i längden.
För oavsett hur mkt man än älskar ngn så kan man inte skydda den personen mot allt, det är att handikappa den andre trots de bästa intentioner i världen.
Likaså är det med en människa som tror att den inte kan eller duger, genom att ständigt trösta eller försöka bevisa så gör man saker bara värre, för på ngt sätt så tar man bort ansvaret som alla människor har inför sitt eget liv oavsett ålder.
Jag var småmobbad när jag gick i småskolan för att jag var annorlunda, självklart så tyckte ju inte jag eller mina föräldrar det, men de andra tyckte det.
I början så tyckte jag väldigt synd om mig själv tills jag en dag insåg att jag bara spädde på alltihop, det handlar inte om att vara som alla andra utan det handlar om att se till att duga som man är.
För om man visar att man tycker att man är ok som man är trots att man är annorlunda så får man ett annat bemötande, än när man gör sig själv till ett offer och försöker intala sig att man är som alla andra. För då ger man ett falskt intryck.
För det handlar egentligen inte om att vara som alla andra eller att vara bättre, utan om att visa att man vill ha respekt för den man är.
Men om man hela tiden ser sig själv som ett offer så ger man folk intrycket att man inte respekterar sig själv och iom det så kan inte heller begära det från andra.
Det här framstår förmodligen som väligt hårt, men livet är hårt har jag upptäckt och genom att gömma sig så gör man bara sig själv en otjänst. Det är liksom ingen som kommer och serverar en alla de där godsakerna på en bricka, man får faktiskt jaga upp brickan själv och ta det man vill ha.
Jag tror att det är pga det här resonemanget som jag aldrig haft problem med att vara bög, folk har liksom aldrig upplevt att jag ser mig som ”onormal” utan snarare som mkt normal med en liten twist.
För jag har träffat bögmördare och bögknackare och en hel massa andra konstiga personer som brukar avsky såna som mig, men ingen av dessa har överhuvudtaget ens tänkt på att jag är bög. Snarare har jag fått höra många gånger att jag är den mest normala bög de någonsin träffat trots att jag är rätt udda som person.
Så vad tror ni, är jag totalt ute och cyklar, eller finns det ett korn av sanning där någonstans? ;-))
onsdag, juni 13
Mitt Sommarlov
Det är lustigt hur man tänker olika på dagar och nätter, inatt hade jag lite svårt för att sova pga värmen så jag somnade inte förrän 06.30 imorse, och det som verkar totalt rätt och riktigt i nattmörkret blir lätt pannkaka i dagsljuset ;-))
Men hallå, det här är väl typisk svensk jantelag....Själv hade jag utan tvekan kunnat bränna mkt mer ifall jag hade haft lite mer pengar i plånboken, om man nu slår ut summan så blir det inte mer än ca 6 000 per par ifall hon nu köpte 10 st, och det är inte speciellt mkt för ett par kvalitativa designerskor, många av mina kostar runt 3-4 000 och då är jag en liten fattig hemmafru ;-)
Tyvärr så fick vi inte vår AC reparerad idag, affären hade skickat fel reservdel, så nu blir det ytterligare väntan, jag kan ju lugnt säga att Florre är SUR ;-)
Själv så tänkte jag faktiskt ta sommarlov i från Bloggen, lite pga av jag tycker den svenska bloggsfären börjar bli lite trist, det handlar mest om kränkningar, rosa kjolar från Asos och menlösa ryggdunkningar, jag börjar lite smått fundera på vad som hänt därhemma...Är alla offer nu förtiden? Tyvärr är det ett mode som jag inte sympatiserar med då jag anser mig ha både god smak, ryggrad och inte är rädd för att säga vad jag tycker och tänker ;-)))
Så under mitt lilla sommarlov tänkte jag måla om lägenheten, åka till Madrids Pridefestival och givetvis visa rumpan och sen fundera på varför folk tycker bögar är lite konstiga ;-) gifta mig, försöka snika till mig ett dyrt medlemsskap vid ngn glassig pool, och ev äntligen ha ett litet housewarming party....
Men jag misstänker att det jag egentligen lär ägna mig åt i Madrid är shopping, jag är på jakt efter vinglas i en speciell gul nyans och givetvis partaja järnet på alla coola klubbar
Så vi ses senare....Om jag inte nu får ett alldeles oemotståndligt behov av att kommentera ngt som retar gallfeber på mig ;-))
Men hallå, det här är väl typisk svensk jantelag....Själv hade jag utan tvekan kunnat bränna mkt mer ifall jag hade haft lite mer pengar i plånboken, om man nu slår ut summan så blir det inte mer än ca 6 000 per par ifall hon nu köpte 10 st, och det är inte speciellt mkt för ett par kvalitativa designerskor, många av mina kostar runt 3-4 000 och då är jag en liten fattig hemmafru ;-)
Tyvärr så fick vi inte vår AC reparerad idag, affären hade skickat fel reservdel, så nu blir det ytterligare väntan, jag kan ju lugnt säga att Florre är SUR ;-)
Själv så tänkte jag faktiskt ta sommarlov i från Bloggen, lite pga av jag tycker den svenska bloggsfären börjar bli lite trist, det handlar mest om kränkningar, rosa kjolar från Asos och menlösa ryggdunkningar, jag börjar lite smått fundera på vad som hänt därhemma...Är alla offer nu förtiden? Tyvärr är det ett mode som jag inte sympatiserar med då jag anser mig ha både god smak, ryggrad och inte är rädd för att säga vad jag tycker och tänker ;-)))
Så under mitt lilla sommarlov tänkte jag måla om lägenheten, åka till Madrids Pridefestival och givetvis visa rumpan och sen fundera på varför folk tycker bögar är lite konstiga ;-) gifta mig, försöka snika till mig ett dyrt medlemsskap vid ngn glassig pool, och ev äntligen ha ett litet housewarming party....
Men jag misstänker att det jag egentligen lär ägna mig åt i Madrid är shopping, jag är på jakt efter vinglas i en speciell gul nyans och givetvis partaja järnet på alla coola klubbar
Så vi ses senare....Om jag inte nu får ett alldeles oemotståndligt behov av att kommentera ngt som retar gallfeber på mig ;-))
tisdag, juni 5
Pedofili
Jag misstänkte att debatten om pedofilsajten inte skulle klinga av så fort och nu när de största tidningarna skriver om det så börjar bålet brinna igen.
Motherwitch som startade det hela raderade sin blogg häromdagen, trots att de vackra orden som hon skrev om att hon inte la ner sin blogg pga motståndet hon mötte hos vissa gällande hennes sätt att totalt åtsidosätta det som saken gäller, tanke och handling.
Det har skrivits mkt om att det inte går att jämställa homosexualitet med pedofili, vad de flesta tycks glömma är att bara för att det i Sverige är helt ok på pappret att vara gay så är det inte det överallt i världen, tvärtom på många platser så är vi precis lika sjukomsklassade som pedofilerna och skall enligt många både skjutas och dödas för att inte förpesta världen med vår abnormalitet.
Vargen på AB tog över ”fighten” efter motherwitch som numer heter motherbitch och bloggar på wordpress. Vargen är på sätt och vis ännu mer onyanserad än vad Mor Häxa var/är.
På många ställen skrivs det om att yttrandefriheten inte borde gälla alla, främst då pedofiler, men steget är inte långt från att förbjuda dem att uttrycka sig verbalt och skriftligt till att utöka förbudet till andra grupper vars åsikter man inte förstår eller sympatiserar med. Det jag tycker är märkligt är att ingen tycks vara intresserad av att debattera om sidan, dvs bemöta alla de saker som skrivs där med fakta som motbevisar pedofilsidan. Istället så skall de stängas ned och tystas på alla möjliga mindre humana sätt.
Kanske jag lever i en enkel värld men jag har alltid tyckt att när man kan bemöta ngn med fakta som säger emot det de försöker hävda så vinner man för det mesta, men när man försöker tysta dem genom att sätta munkavel eller förvisa dem ifrån debatten så fortsätter de leva och frodas i mörkret, vilket gör att man inte har den minsta koll på vad som försegår och på så sätt inte har den minsta möjlighet att skydda dem som skyddas bör. Ett monster i mörkret är mkt mer skrämmande än att se det i ögonen i fullt dagsljus.
Sedan allt det här snacket om att homosexuella är så accepterade i samhället det är rätt mkt skitsnack, visst på pappret så är vi alla lika men när det kommer till hur folk agerar och talar i det fördolda så vet jag inte om Sverige har kommit så långt. Det finns fortfarande folk därute som anser mig vara sjuk och inte ha samma rätt att leva som de själva.
Motherwitch som startade det hela raderade sin blogg häromdagen, trots att de vackra orden som hon skrev om att hon inte la ner sin blogg pga motståndet hon mötte hos vissa gällande hennes sätt att totalt åtsidosätta det som saken gäller, tanke och handling.
Det har skrivits mkt om att det inte går att jämställa homosexualitet med pedofili, vad de flesta tycks glömma är att bara för att det i Sverige är helt ok på pappret att vara gay så är det inte det överallt i världen, tvärtom på många platser så är vi precis lika sjukomsklassade som pedofilerna och skall enligt många både skjutas och dödas för att inte förpesta världen med vår abnormalitet.
Vargen på AB tog över ”fighten” efter motherwitch som numer heter motherbitch och bloggar på wordpress. Vargen är på sätt och vis ännu mer onyanserad än vad Mor Häxa var/är.
På många ställen skrivs det om att yttrandefriheten inte borde gälla alla, främst då pedofiler, men steget är inte långt från att förbjuda dem att uttrycka sig verbalt och skriftligt till att utöka förbudet till andra grupper vars åsikter man inte förstår eller sympatiserar med. Det jag tycker är märkligt är att ingen tycks vara intresserad av att debattera om sidan, dvs bemöta alla de saker som skrivs där med fakta som motbevisar pedofilsidan. Istället så skall de stängas ned och tystas på alla möjliga mindre humana sätt.
Kanske jag lever i en enkel värld men jag har alltid tyckt att när man kan bemöta ngn med fakta som säger emot det de försöker hävda så vinner man för det mesta, men när man försöker tysta dem genom att sätta munkavel eller förvisa dem ifrån debatten så fortsätter de leva och frodas i mörkret, vilket gör att man inte har den minsta koll på vad som försegår och på så sätt inte har den minsta möjlighet att skydda dem som skyddas bör. Ett monster i mörkret är mkt mer skrämmande än att se det i ögonen i fullt dagsljus.
Sedan allt det här snacket om att homosexuella är så accepterade i samhället det är rätt mkt skitsnack, visst på pappret så är vi alla lika men när det kommer till hur folk agerar och talar i det fördolda så vet jag inte om Sverige har kommit så långt. Det finns fortfarande folk därute som anser mig vara sjuk och inte ha samma rätt att leva som de själva.
måndag, juni 4
Dreamboys
Igår så hade vi världens slappedag, det mest ansträngande vi gjorde var att gå mellan soffan och kylskåpet ;-)
Men i all slappheten så lyckades vi kolla på en superfilm, Dreamgirls med Jennifer Hudson som Effie White, rollen är baserad på
Florence Ballard som blev kickad pga alkoholism och depression ur Supremes.
Men åter till Jennifer Hudson, personligen så tycker jag att hon har en ännu bättre röst än Jennifer Holliday som gjorde rollen i musikalen på Broadway.
När hon sjunger "And I Am Telling You I'm Not Going".....alltså jag får gåshud över hela mig!!!
Men ngt som jag tycker är trist med dagens artister är att man behöver inte kunna sjunga mer som man gjorde förr, nu räcker det med att vara snygg och kunna röra sig sexigt i sina videos. Jag tycker att respekten för de som verkligen kan sjunga totalt har försvunnit, du kan ha enorm röst men har du inte brösten och den lilla uppnäsan så kan du glömma allt vad ett kontrakt heter.
Jag vet inte hur det är med er, men själv föredrar jag någon som är asful och fet som ett hus men som har en röst som får en att totalt däcka, än ngn som är jättesöt men inte har tillstymmelse till röst utan allt hänger på teknikerna i inspelningsstudion.
På onsdag skall vi iväg för att få ett godkännande av advokaten att vi får lov att knyta hymens band med varandra.....
Just nu är jag inne i en sån där göra om fas, vilket innebär att jag vill göra om allt i min närhet, inkl bloggen....jag har en del funderingar på att lägga om inriktningen....men det är bara lösa tankar än så länge
Apropå bloggar så tycker jag att ni skall läsa det här om homosexualitet som Qatt har skrivit...
Men i all slappheten så lyckades vi kolla på en superfilm, Dreamgirls med Jennifer Hudson som Effie White, rollen är baserad på
Florence Ballard som blev kickad pga alkoholism och depression ur Supremes.
Men åter till Jennifer Hudson, personligen så tycker jag att hon har en ännu bättre röst än Jennifer Holliday som gjorde rollen i musikalen på Broadway.
När hon sjunger "And I Am Telling You I'm Not Going".....alltså jag får gåshud över hela mig!!!
Men ngt som jag tycker är trist med dagens artister är att man behöver inte kunna sjunga mer som man gjorde förr, nu räcker det med att vara snygg och kunna röra sig sexigt i sina videos. Jag tycker att respekten för de som verkligen kan sjunga totalt har försvunnit, du kan ha enorm röst men har du inte brösten och den lilla uppnäsan så kan du glömma allt vad ett kontrakt heter.
Jag vet inte hur det är med er, men själv föredrar jag någon som är asful och fet som ett hus men som har en röst som får en att totalt däcka, än ngn som är jättesöt men inte har tillstymmelse till röst utan allt hänger på teknikerna i inspelningsstudion.
På onsdag skall vi iväg för att få ett godkännande av advokaten att vi får lov att knyta hymens band med varandra.....
Just nu är jag inne i en sån där göra om fas, vilket innebär att jag vill göra om allt i min närhet, inkl bloggen....jag har en del funderingar på att lägga om inriktningen....men det är bara lösa tankar än så länge
Apropå bloggar så tycker jag att ni skall läsa det här om homosexualitet som Qatt har skrivit...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
