Idag är det internationella kvinnodagen och jag tycker den suger!
Jag skulle inte vilja påstå att kvinnor i dagens Sverige har det speciellt svårt, såvida de inte tillhör invandrare med en hederskultur.
Dagens kvinnor i Sverige har det förbannat bra och ofta många gånger mkt bättre än männen som ibland får betala priset för den kvinnovänliga politik som många gånger färgar agendan.
Svenska feminister fokuserar mest på rätten att slänga bh:n i ett badhus och att halshugga Per Ström för hans artiklar. Det säger rätt mk om dagens svenska kamp.
Det är precis som första maj demonstrationen för arbetare, den är ngt föråldrad och tjänar mest till att klappa de egna ryggarna.
Vore man intresserad av rättvisa och lika värde kanske feministerna skulle uppmuntra de kvinnor som faktiskt har det svårt i världen.
Precis som Schmut så undrar jag när korten kommer ;-)
Jag tror att folk i Sverige i mångt och mkt är hjärntvättade, det är inte förrän man hamnar utanför landets gränser och får andra länder att jämföra med som man inser hur styrda alla debatter och folkstormar är.
Som Svensk har man med sig alla dessa saker som man blivit itutad när man kliver ut i världen och i början så tror man fullt och fast på deras korrekthet. Men efter ett tag så inser man att det faktiskt finns mkt som är bättre på det nya stället.
Som svenskar är vi indoktrinerade precis som amerikanerna att tro att vårt sätt är det enda rätta. Och framför allt det bästa för alla oavsett hur deras situation ser ut.
Vi kan ta Isabella som ett ex, blir hon bemött som en likvärdig människa och får den respekt som vi påstår oss ge till alla? Icke! Hon brännmärks för att hon har valt en väg som inte passar i dagens feministiska moral!
Eller de muslimska kvinnor som en gång var vanliga svenska tjejer men valde att hänga på sig en slöja, inte sjutton tror man på dem när de säger att de är lyckliga, tvärtom så försöker man hitta förklaringar till varför en människa kan välja en sådan ”dålig” sak.
Jag kan ta min mor som ett ex, hon har alltid föraktat feminister för deras sätt att förenkla saker och alltid hävda att de är offer.
Hon är stark, intelligent, självständig, egensinnig, vacker… ja allt det där som feminister påstår sig vilja ha och vara. Trots detta så har feminister alltid avskytt min mor. Kanske för att hon alltid sagt att hon är människa i första hand, att bara se sig som ett kön är att förringa sig själv enligt henne.
Män däremot har alltid haft den största respekt för henne och sett henne som den människa hon är vare sig de varit min far, hennes arbetsgivare, släktingar eller vänner…
Så jag tror att hon har rätt i sitt resonemang att feminister i länder som Sverige och liknande faktiskt skapar sitt eget sk underläge, för hur kan man bemöta en människa som påstår sig vara ett offer utan att framstå som en skitstövel om man inte håller med?
Och utan större tvivel så tror jag att min mor till stor del ligger bakom att jag har blivit en så bra människa som jag har blivit, och framför allt gett mig modet att ifrågasätta saker som ses som ”sanningar” men även gett mig en självsäkerhet och trygghet i att jag duger som jag är pga att jag är en människa med massor av möjligheter.
Men för att återvända till dagen som är så tror jag inte problemet ligger hos männen, snarare hos kvinnorna!
Under alla de år jag har umgåtts med kvinnor så har jag lagt märke till att det är de som sätter upp gränser hur kvinnor skall vara, det är de som uppfostrar sina barn till att föra resonemangen vidare, när män försöker bli mer fäder så får de oftast höra att kvinnor är bättre föräldrar osv…
Det är kvinnor som sätter betyg på andra kvinnor, oftast är det kvinnor som kallar sina medsystrar för horor, dåliga kvinnor och mödrar. Inte männen!
Det är faktiskt kvinnor som oftast reducerar sig själva till att bara vara ett kön.
Hur ofta hör man en feminist hävda att hon är människa i första hand. Att förenkla sin omgivning till manligt och kvinnligt är bekvämt men farligt då könen båda drivs av så mkt mer än sina manliga och kvinnliga egenskaper.
Lite som om jag skulle bögifiera allt i min omgivning och hävda att allt jag ogillar är lika med förtryck… Jag skulle inte tycka om mig själv om jag reducerade mig själv till att bara vara bög och inget mer…