Att Fånga En Karl...

Idag får det bli lite söndagsfunderingar i allmänhet om saker…

Jag har börjat komma in i en fas där jag håller på att förändras, inte till ngt nytt utan snarare ngt gammalt. Det kan ju låta som en tillbakagång men faktiskt så är det precis motsatt.

Det jag pratar om är att vara kontaktsökande, jag har suttit i den här gudsförgätna hålan i fem år och tyckt synd om mig själv för att ingen tycks gilla mig eller lära känna mig närmre. Och nu har jag på ngt sätt nått slutet, men under resan så har jag uppenbarligen samlat på mig en sjuhelsickes kraft och nu börjar den ta sig uttryck i en stenhård vilja.

Jag har gått och blivit medlem i ett antal gaysajter där man lär känna nya människor, givetvis så handlar mkt om sex som alltid när det gäller bögar, men det är inte det jag är intresserad av.

Något jag alltid har förundrats över är folks oförmåga att kunna se vad de själva har att erbjuda när de ställer krav på hur folk skall vara. Jag funkar precis tvärtom, jag studerar folk och anpassar mig sedan till vad de verkar vilja ha, lite som en kameleont. Visst kan det ses som en smula oärligt, men å andra sidan så får jag precis det jag vill ha.

Jag skrev om Mikael några inlägg längre ner…

Och när man är medveten om vad som gäller så antingen protesterar man och slår huvudet blodigt i väggen eller så ser man till att vinna spelet.

Mycket handlar om utseende och sex inom gaykulturen, och för att komma någonstans så lär man sig att spela på det, ungefär som en tjej som använder push-up för att ge intryck av ha större bröst.

Det handlar inte om att ta göka runt utan om hur man slår in sig själv i presentpapper på ett lockande sätt.

Om jag skall ge konkreta exempel så handlar det om i mitt fall att inte ställa mig och se gala ut, dvs leka Paris Hilton eller ngn annan kändis på röda mattan. För när det gäller att ge intryck så är det få som kan tävla med mig. Just kanske för att jag är så duktig på det där med detaljer.

Ofta när jag gick ut i Sverige så kunde mina polare ägna timmar åt att göra sig jättefina och lägga ned en förmögenhet på de rätta kläderna, trendiga frisyrer, parfymer och vad nu som skulle hjälpa dem att få ett ragg eller pojkvän, men ofta så glömde de att presentationen, dvs hur man står, tittar, pratar, rör sig faktiskt spelar en ännu viktare roll än vilket märke man har på kläderna.

Och det de missade mest var hur de skulle motsvara dem de ville ha. En 5:a kan aldrig få en 10:a om man inte låter 10:an tro att man är en 11:a, och det enklaste sättet att göra det intrycket är helt enkelt att leka Greta Garbo, dvs vara lite outgrundlig, 10:or är oftast mkt väl medvetna om var de befinner sig på skalan och om man då skakar om dem lite genom att vända på rollerna så brukar det ge resultat.

Visa intresse för att sedan dissa dem lätt brukar få dem att totalt tappa koncepterna iom att deras makt ligger i att andra vill ha dem. Och att de endast behöver välja den de vill ha. Så låter man dem tro att de inte duger så…

En annan sak är att folk alltid tror att det är den andre som skall ta kontakt, på det viset blir inga barn gjorda. Köp en drink och säg hej, folk blir oftast glada eftersom de är lika upptagna med att vara blyga och osäkra som man själv.

Men mest av allt så handlar det om intrycket man ger av sig själv, se ut att ha kul och framförallt se ut att gilla dig själv så är halva slaget vunnet.

Även om du är så rädd så att knäna darrar så är det ingen som ser det, det de ser är när du tittar på dem under lugg och ler blygt och uppskattande, de har ingen aning om att du kanske stått och övat på det där leendet i timmar framför toaspegeln.

Det blev visst inte så mkt söndagsfunderingar utan mer söndagstips om hur man lyckas att fånga en karl eller en ny vän…

Men ibland så får man gå dit orden leder en…