Schavotten Nästa?

Idag tänkte jag skriva om tjejer som sticker ut för mkt och måste sättas på plats!

Enligt andra alltså, inte mig!

Vi kan börja med Charlotte som uppenbarligen skall ta över Carolas gamla roll som slagträ.

Kvinnan är duktig, SMAL, och kan sjunga och därför får hon inte vara ifred. Hon måste tas ned på jorden så att alla andra kan känna sig bra, gud förbjude att ngn som inte är lika snygg eller smal känner sig kränkt. Det är lustigt hur tidningarna kan vända över en natt…

Tyvärr så tror jag enligt erfarenhet att det finns en mängd tillräckligt korkade människor som faktiskt tror allt som står i tidningarna, eller snarare resonerar ingen rök utan eld….

Så om inte Carola gör en snabb comeback så lär Charlotte få schavottera mer i pressen som olämplig förebild ;-)

Den andra kvinnan som stuckit ut hakan för mkt enligt normen är Stina Lee som råkar trampa en del på tårna genom att säga sin sanning om hur man blir poppis på blogghimlen.

Jag är faktiskt böjd att hålla med henne, hon kunde uttryckt sig en smula mer taktfullt men ändock i princip tror jag hon har rätt.

De där som tror att man endast lägger ut bilder för att man älskar sitt eget utseende vet inte mkt vad de talar om.

Jag har vänner som är gudomligt vackra men inte tycker det själva, de är väldigt osäkra på hur de uppfattas av omgivningen så trots att de ser sig själv som fula så är de ändå rena linslössen i jakten på den ultimata bekräftelsen både från sig själva och omgivningen att de duger.

Bland kommentarerna hos SL så är det många som talar om hur ful och dum hon är, jag tycker det är ett enastående bevis på den kattaktighet som frodas bland tjejer när de inte uppfyller kraven på hur man skall vara. Dvs lagom som alla andra, eller klaga på det som just nu är på modet.

Jag undrar lite hur det kommer sig att inte den lilla viktmaffian har ilat till hennes försvar, för hon borde ju def vara ngt som de gillar iom att hon är ung, kaxig och står för det hon säger. För det kan väl inte vara så att även viktmaffian håller sig med en mall om hur man bör vara för att vara rätt… ;-)

När jag ändå är igång och skriver om yta och unga tjejer så kan jag skriva lite om BlondinBella, jag har läst lite ur hennes blogg och det är inte ngt som tilltalar mig direkt. Men jag tillhör inte heller hennes målgrupp.

Jag tycker tjejen är cool som lyckas vid så unga år, det jag tycker är mindre coolt är den dolda reklamen som nu uppmärksammas.

Reklam är inte ngt dåligt, men man måste få veta att det är reklam.

Skriver BB om att en sak är bra så tror jag inte alla förstår att hon kanske fått betalt för att säga att den där mascaran är super.

Vilket gör att de inte kan göra en kritisk bedömning på samma sätt som när man vet att ngn gör reklam.

BB är som en vän som man litar på, speciellt om man är 14-15 och inte har så stor erfarenhet av hur reklamvärlden ibland jobbar.

Det jag kan tycka är lite tråkigt är BB säger sig vilja bli advokat eller minister men ändå är beredd att sälja sin trovärdighet genom den dolda reklamen. Det rimmar illa med hennes framtidsdrömmar.

Jag tycker absolut att BB skall ha kvar sin reklam men göra ett tydligare statement att det är reklam hon gör i vissa av sina inlägg.

Reklam behövs för att vi som konsumenter skall kunna upptäcka nya produkter som vi kanske kommer att gilla.

Tyvärr har kylan kommit tillbaka hit, på bara en natt så gick vi från 30 till 20, så nu blir det strumpor i skorna igen :-(

Eller kanske jag skall stanna inne och mysa i min pyjamas hela dagen istället?

Carola och Sandaler

Jag är böjd att hålla med Nanna en smula när hon skriver om jantelagen och dess effekter…

Sedan kan jag tycka att hon kanske hårddrar det hela en smula, Carola har ju trots allt varit på topp rätt länge trots alla negativa skriverier om henne.

Och jag undrar när pressen skall försöka låta henne vara ifred…

Jag tycker att skicka ett sms till sina fd kombattanter är rätt gulligt gjort! Men som vanligt så skall det göras om till ngt negativt.

Jag hatar MP3-böcker!

Eller snarare en viss MP3-bok!

Jag har börjat lyssna på Nemesis av Agatha Christie, jag är galen i hennes böcker och vanligtvis så föredrar jag att läsa dem, men den här gången så gick det inte. Så jag fick nöja mig med att lyssna istället…

Iofs så har jag väl aldrig riktigt varit förtjust i att lyssna på en bok istället för att läsa den, på ngt sätt så uppskattar jag att se en text framför mig, att kunna läsa om ett stycke eller rad som är givande. Medan när man lyssnar blir påtvingad både tonfall och tolkning.


Plus att känslan av att krypa ihop med en bok i soffhörnan eller sängen och bara fokusera på läsandet är för mig en njutning, på ngt sätt så känns det inte likadant med ett par hörlurar och en röst som mal på… ja, jag är nog lite gammalmodig ;-)


Igår eftermiddag så drabbades jag av skodille... Så ovanligt när det gäller mig eller hur ;-)


Jag är galen i Converse, de är suveränt sköna att gå i, och jag har ett antal i olika färger, men jag har inga bruna.

Så jag har spanat intensivt efter ett par att införliva i samlingen, det går inte att uppbringa här nere! Alla jäkla färger finns utom just de bruna.


Jag skulle iofs kunna beställa från hemsidan men med all frakt och kostnader som tillkommer så skulle det kosta mer än det smakar för ett par gympaskor.



Plus att jag gillar inte att köpa skor via nätet då jag vill både ta och se på dem innan jag bestämmer mig.


Så igår drabbades jag av jag skall ha ett par bruna gympaskor vad det än må kosta feber…


Och efter ett par timmar vandrandes in och ut ur butiker så fann jag faktiskt ett par bruna i vansmodell, inte supersnygga men de duger så länge, dessutom så fann jag en slags converseinspirerad tennissko i mörkt beige som även de ramlade ner i väskan…


Men det som jag def fick hagalenskap över igår var ett par sandaler för 200 euros, de var så snygga så jag kunde nästan inte släppa dem ifrån mig, så imorgon bär det tillbaka för att köpa dem…





De här påminner om de jag såg...


Dessutom så fick jag tag i en polo från Fred Perry i en grön nyans som jag letat länge efter, det vimlar av gröna, men inte den där med lite gult i som ändå inte övergår i oliv, utan fortfarande är mörkt grön. Så även den ramlade ner i påsen.


Jag har ett tyg i olivgrönt som jag tror skulle bli supersnyggt som shorts till den, så jag skall försöka sätta mig och sy ihop ett par ngn dag nu i veckan.

Nu, skall jag hoppa in i duschen och bege mig ut på cykeltur och njuta av doften av apelsinträden innan de totalt blommat över, och ta en glass någonstans.

Carolas Häxbål

Jag tycker fruktansvärt synd om Carola idag faktiskt! Nej, jag har inte bytt sida, jag tycker fortfarande att hon är ett pain in the ass. Men att få stryk av hela svenska folket kan inte vara roligt.

Att som många hänga upp sig på att hon säger att hon känner sig som om hon blivit bränd på bål tycker jag är otroligt småsint! De flesta av oss hade nog gjort en sådan liknelse med tanke på omständigheterna. Och är man sedan inte superskicklig på att välja sina ord som Carola ibland inte är så…

Det jag tycker väldigt illa om hos massor av bloggare idag är att de inte visar tillstymmelse till sympati, utan försöker sparka på någon som redan ligger ned. Fruktansvärt lågt anser jag!

Skall jag vara ärlig så tror jag Carola hade mått fan så mkt bättre om hon haft en annan nationalitet och land. Att ha ett ego i Sverige är förenat med livsfara.

Vad många inte fattar eftersom de aldrig stått på en scen är att det behövs en speciell typ av personlighet, antingen har man ett ego som Carola där allt går ut på att bevisa hur bra man är, eller så har man så taskigt ego så man måste bevisa att man kan. Själv tillhör jag den första kategorin så jag förstår Carolas sätt att bete sig.

Kvinnan har överlevt en katastrofal karriär under 25 år, det om ngt bevisar att hon har ngt, eller hur? Vem skulle gång på gång kunna nå ut genom rutan som hon gör de gånger hon har tävlat i festivalen och lyckas beröra ett helt land både på gott och ont?

Men jag tror att nu står hon inför ett väldigt svårt val! Antingen så måste hon ta nya tag och vinna en ny tävling från scratch, se sin stjärnstatus falla pga att hon bara kan göra konferens och kyrkuppträdanden, eller helt enkelt göra en Garbo, dvs dra sig tillbaka och göra en grej av det precis som Garbo gjorde efter sitt misslyckande med filmen Tvillingarna.

Vore jag som Carola så skulle jag nog välja det första alternativet, jag tror att hon är alldeles för beroende av uppmärksamheten, kändisskap är som kokain, gravt beroendeframkallande ;-)

Att sitta och håna henne som många journalister gör idag när de skriver om hennes krampaktiga leende på efterfesten är rätt svinigt, vem hade inte varit ledsen i hennes situation? Man är med i en tävling för att vinna! Inte förlora…

Själv hade jag nog packat väskan, tagit minkpälsen och dragit… Så att bevista efterfesten och försöka visa upp ett glatt ansikte tycker jag är förbannat strongt gjort!

Nej, jag hoppas Carola bestämmer sig för att fortsätta vara med i leken, vi behöver en person som hon, vare sig vi gillar eller ogillar henne. Det finns alldeles för många slätstrukna artister idag som ingen kommer att komma ihåg nästa vecka…

Carolas Fall

Tjaha så har man sett andra chansen och jag måste säga att det var lite småskoj att se Carolas fejs när hon insåg att hon inte gått vidare…

Givetvis som vanligt så tycker jag saker när det gäller de olika artisterna…

E-type tycker jag har överlevt sig själv med råge och lite till.

Sibel var lite osäker i ett par toner men låten växer bara mer och mer och jag gillar den skarpt, kanske för att den är väldigt mkt Celine Dion i framförandet. Klänningen är supercool men för lång, korta av den och allt är perfekt.

Ola fick mig att tänka på John Farnham, och Ola höll inte för jämförelsen. Sedan tycker jag att hela killen är totalt färglös. Håret, ögonen, tänderna och hyn har samma färg och det är inte snyggt!

Caracola gillar jag inte alls, tre bimbotjejer som inte kan sjunga utan förlitar sig på korta kjolar och ungdom. Dock så har tjejen i gult mkt snygga spiror. Och som så många andra tror de att skrika är det samma som att sjunga. Har man inte mkt till röst så hjälper det inte hur mkt man skriker, det låter faktiskt bara jävligare…

Carola och Andreas låter fortfarande som en ripoff på U2, tom Florre som aldrig hört dem innan frågade om U2 skrivit låten åt dem… Sen måste jag säga att Carolas klädstil är urusel, varför klä sig som ett påskägg? Klänningen fick henne att se liten, rund och fet ut. Och hennes ögon var extra otäcka idag? Andreas scarf hade helt färg för mig som anser att saker skall matcha… eller totalt bryta!

Nordmans låt fastnar allt mer hos mig trots att jag inte vill, jag har enormt svårt för den här snubben och det jag läst och hört om honom… Men han är duktig på att skapa suggestiva låtar.

Therese Andersson gillade jag, låten är cool och tjejen har en pipa som kan försätta berg, hon lät lite råare i rösten idag i mellan partierna med operasången och jag tycker det blev en snygg kontrast. Klänningen är fortfarande skitful och ögonskuggan för blek för hennes färger.

Suzzie Tapper hade en låt som var jättevacker men i totalt fel forum, texten och hennes mkt speciella röst kräver en helt annan arena än en glitterpopgala. Hon är mer i samma klass som Eva Dahlgren och förtjänar därför en helt annan publik.

Nu om en halvtimme så är det dags för den spanska finalen så med andra ord får jag mitt lystmäte av melodifestivalen en masse idag ;-)

Vill ni titta med så är det här länken…

Jag undrar hur Carola känner sig nu? Det kan inte vara kul att förlora så när man har sitt 25 års jubileum som artist, men vad jag inte förstår är varför hon tog chansen? Hade det inte varit bättre att ta det säkra för det osäkra?

Länkar:

Carolas Attack

Melodifestivalen

Röstbojkott

Häxjakt

SvD

Carola, Sex och Operationer

Det här är ngt som jag tycker är helt sjukt!

Inte att vara transsexuell utan hur ngn annan kan bestämma över ditt liv. Uppfyller du inte kraven så får du ingen operation och ditt liv blir förstört.

Jag har känt en del könsöverskridare genom åren och de har alla sagt att när de fick sin operation så var det den lyckligaste dagen i deras liv. Men de har även sagt att de många gånger kände sig djupt förolämpade då de var tvungna att in absurdum behöva bevisa att de mådde dåligt av att vara fångade i en kropp som de upplevde som äcklig.

Visst jag förstår problematiken runt det hela, det är stora operationer och framförallt pengar det handlar om och skulle du ångra dig efteråt så är det nästintill omöjligt att göra ogjort!

Många har sagt att det som de reagerat på var alla utredares dumma frågor ifall de visst hur slutresultatet skulle bli. De flesta med det här problemet är ytterst medvetna om att de kanske inte alltid kan passera som kvinnor eller män fullt ut. Men det är en bättre livssituation för dem än att vara fångade i en kropp som får dem att vilja göra illa sig själva.


Och från en operation till en annan…

Jag kan förstå de här föräldrarna, de vill ge sitt barn de bästa utgångspunkterna de kan. Visst kan det kanske ses som grymt, men ärligt talat är chanserna så bra ifall de inte gör en op på henne?

Tjejen skulle alltid bli bedömd pga sitt utseende och få kämpa för att bli sedd som en individ av omvärlden. De flesta av oss tycker ju att människor med Downs syndrom är så söta och rara i all sin oskuldfullhet. Och det är lika mkt fördomar det som ngt annat.

Över lag så tycker jag att folk har lite konstig inställning till det där med plastikoperationer, de existerar pga att vi har bestämt att det finns en norm att utgå ifrån.

Sedan kan man väl diskutera bröstförstoringar och liknande, men om den som bestämmer sig för en sådan op gör det för sin egen skull och för att de känner att det skulle få dem att må bättre då är det helt ok anser jag.

Det är när man gör saker för andras skull som det är mindre bra.

Själv skulle jag gladeligen göra både en och två op den dagen jag känner att det behövs.

Och eftersom jag är rätt fåfäng så misstänker jag att det ligger en
facelift ngnstans i framtiden och väntar på mig ;-)

Kan verkligen nya kameravinklar hjälpa det här paret?

Svenska Kvinnor i Slöja

Jag älskar Alexander Bard och hans elakheter.

Givetvis är det här ett försök att sätta fokus på BWO innan melodifestivalen. Men vilken artist försöker inte få pressen att skriva om dem?

Det han säger om Carola stämmer ju faktiskt i mångt och mkt. Framför allt det där om att man måste ha en plan för att erövra Europa, det går inte att bara dansa på ett bord och sedan tro att alla dörrar är öppna.

Jag önskar att jag kände Alexander, då skulle jag be honom skriva en sång åt mig.

Hilary verkar få det svårare och svårare i loppet inför valet i USA, tyvärr så tror jag att Obama vinner, inte pga att han är bättre utan just för det enkla faktumet att han är svart.

Apropå mitt kalsonginlägg i modebloggen så tänkte jag bege mig ut idag och införskaffa lite nya ;-)

Jag skall även försöka hitta ett tigermönstrat tyg, häromdagen så sprang jag omkring som en jäkla galning för att hitta det perfekta tyget till min skjorta, men icke! Det enda som går att uppbringa i djurmönstrat är leopard och orm, visst fanns det ett par tyger med tigermönster men både leopard, orm och tigertygerna är väldigt ljusa i färgerna, det tyg jag är på jakt efter skall vara väldigt mörkt. Alltså inte tantvarianten på djurtryck. Igår kväll så satt jag och försökte hitta en tygshop på nätet men lika omöjligt där :-(

Linda Skugge skall tydligen börja skriva teaterpjäser, vilken lycka för alla feminister ;-) Kanske det kan bli en pjäs om en kvinna som lider av bacillskräck och vill amma sina barn offentligt.

Ngt som börjar irritera mig allt mer är alla dessa jävla tävlingar som poppar upp på knuff tack vare alla som länkar till dem. Jag förstår att man vill ha trafik till sin blogg, men genom att anordna den ena infantila tävlingen efter den andra åstadkommer bara att de mer seriösa bloggarna blir lidande.


Tre av många tävlingar som hamnar på Knuff

Jag vill hellre se länkar till bloggar som har ngt att säga än att hitta länkar till ngt blogg som lottar ut en goodiebag med prover från Maybelline.

Det som förundrar mig en smula är dumheten hos en del av dessa kvinnor! De skriver om mascaror och kläder som om det vore det viktigaste i världen, deras kommentatorer är till och med dummare, de lämnar avtryck i form av ett evigt upprapande av ”jag håller med”, eller ”gud så snyggt”… Mkt sällan finner man ngn kritik.

Nu tycker ni att jag kastar sten i glashus, visst jag är oerhört fåfäng, men jag VET skillnaden mellan viktiga och oviktiga saker. Jag tror inte att lyckan ligger i de perfekta skorna eller en välsittande skjorta från Dior Homme.

Det jag försöker säga är att många av dessa kvinnor inte är bättre än de muslimska, istället för slöja så använder de sig av klassiska kvinnliga intressen för att förminska sig själva.

De vill bli tagna på allvar men gör inget för att bli det. De blir förbannade när man utgår ifrån att de är ytliga och enfaldiga men vägrar att inse sitt eget ansvar.

Big Bird Carola

Jag förstår att den här mannen är upprörd, det hade nog de flesta av oss varit i hans situation!

Men jag tror inte att man helt och hållet kan lasta personalen, utan mer de som bestämmer över hur sjukvården skall se ut.

Den svenska vården är ett sorgekapitel och de som gör alla besparingar borde skämmas då människors liv många gånger förstörs helt i onödan.

När man gör nedskärningar bland personalen och låter allt färre få ett större och större ansvar så händer sådana här saker.

Dessutom så omgärdas vården av regler som mänga gånger fungerar som stoppklossar istället för att hjälpa. Så det är inte så konstigt ifall sköterskan inte visste hur hon skulle göra då spetskunskap är ngt som prioriteras många gånger på bekostnad av annat.

Att det tog så lång tid innan någon kom berodde förmodligen på att personalen tar sin rast i samband med patienternas lunch eller middag, oftast brukar avdelningarna vara nästintill tomma på personal, dvs de sitter i matsalen på avdelningen och hoppas att ingen skall ringa i klockan så de hinner vila en stund.

Hade det funnits mer personal så hade en sådan sak kunnat undvikas.

Människor som har yrken där andras liv spelar roll måste få vila ut annars händer sådana här hemska saker.

Om jag skall jämföra med Spanien så vimlar det av personal, de gör till och med mer än de ska, för är man sjuk här nere då är man sjuk så att säga. Det anses med andra ord att en patient inte skall göra ngt i onödan.

Även den sociala biten är viktig här nere, de kör ner dig till cafeterian, fikar med dig, de tar till och med ut dig på en rökpaus ifall du röker. För här nere anses förströelser vara en viktig del av rehabiliteringen och de ser dig som en person och inte som ett nummer på en säng.

Jag tror att den svenska effektiviteten har gått för långt och det i sin tur har gått ut över patienter, personal och anhöriga.


Men nu över till ngt mer roligt, dvs Carola…

Jag glömde bort att titta på festivalen på webben men såg klippet med Carola och Andreas.

Ngt som jag är lite förbryllad över varför i herrans namn går hon omkring och viftar med armarna hysteriskt? Speciellt över huvudet?

Genom att göra det så blockerar man luftintaget och gör det mkt svårare att sjunga, är det ett sätt att visa hur tekniskt skicklig hon är?



Dessutom så varför i herrans namn en gul klänning i ngt slags empirmodell när det får henne att se tjock ut, inget fel med att vara tjock!

Men med tanke på hennes ideliga bantningar i pressen, och jakten på superkroppen så borde hon väl undvika sådant som är mindre smickrande för henne?

Jag kommer bara att tänka på Big Bird i Sesame Street!



Låten i sig var rätt trist,
men ifall hon gjort det här så kanske de tagit sig till Globen direkt ;-))




Och åter över till ngt annat…

Jag har kommit in i en sådan där syperiod igen, vilket är jätteskoj.

Nu har jag fått för mig att jag skall sy mig en skjorta i tigermönstrat och ha till ett par slimmade mörkbruna chinos. Men inte fullt så WT som bilden i länken ;-)

Ja, jag vet att det är tacky, men ibland så måste man bjuda lite på sig själv och sin dåliga smak ;-)).

Borde väl egentligen skriva om skjortan i min modeblogg men där håller jag på med ett inlägg om kallingar

Jag har läst ut några av de böcker som mamma skickade ner till mig, bland annat Elizabeth Georges om Thomas Lynley och Barbara Havers.

Hennes sätt att beskriva sina karaktärer fick mig att börja fundera över språket och hur vi uttrycker oss både skriftligt och verbalt och bilden vi skapar av oss genom hur vi talar.

Men jag skall fundera lite mer och återkomma…