Om resten av människorna i SD är lika verbala och pålästa som Tina Kahns så lär det inte bli några problem.
Nej, ärligt talat ibland är folks dumhet skrämmande.
Och hur kommer det sig att alla SD:are som uttalar sig är antingen arbetslösa, socialfall eller sjukpensionärer? Och varför bor de alla i ”ghetton”?
När skall man få höra en intervju med en välutbildad och arbetande SD:are som bor i ett ”normalt” bostadsområde?
Visar inlägg med etikett Fördomar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fördomar. Visa alla inlägg
fredag, oktober 15
Tina Kahns
Labels:
Arbetslöshet,
Fördomar,
Ghetton,
Inskränkthet,
SD,
Sjukpensionärer,
Socialfall,
Tina Kahns
söndag, februari 8
Ful och Äcklig???
Caroline af Ugglas verkar vara en människa som verkligen får folk att reagera.

Ful?
De flesta verkar tycka att hon inte hade i festivalen att göra och att hennes nummer var dåligt. Jag har surfat runt för att se vad folk skriver så har det varit allt ifrån att hon ser ut som en knarkkärring till att hon är sjuk i huvudet och det vanligaste är hur enormt ful hon är.
Skulle man beskriva en ”vanlig” människa, typ Marie Serneholt eller Blondinbella på det sättet så skulle folk anklaga en för mobbing, men i Carolines fall verkar det vara helt ok?
Vad är det som gör det ok i hennes fall? Att hon inte faller in i den vanliga gulliga melodifestivalmallen? Att hon inte är det minsta mainstream?
Att hon är mer naken än vad än en nudist är när det gäller sitt uppträdande?
Personligen så gillar jag både låten och Carolines framförande, tyvärr så tror jag inte att svenska folket kommer att skicka iväg henne. Vi lever fortfarande i villfarelsen där vi tror att vi vet vad resten av Europa vill ha ;-) Och där passar inte Caroline in i vår illusion.
Ärligt talat så tror jag att Caroline visst skulle ha en chans just därför att hon är så annorlunda i sitt uppträdande, det är sådana saker som folk lägger märke till, inte ännu ett mitt i filen nummer som 15 andra länder delar med oss.
Skall vi överhuvudtaget ha en chans så måste vi antingen skicka ett nummer som är så överlägset bra, eller väldigt annorlunda. När det gäller att hitta ett överlägset bra nummer så är våra chanser körda, vi gör inte den typ av musik som stora delar av Europa gillar längre, vi har blivit omsprungna av massor av östländer som är fan så mkt skickligare på att tillfredsställa den stora massan. Det kvittar hur trendiga eller rätt vi är om inte populasen fattar det. Alltså tror jag att vår enda chans är att skicka någon som Caroline som sticker ut både musikaliskt och personlighetsmässigt. Dock tror jag att texten måste göras om till engelska för att den skall kunna förstås.
Men alla de som skriver hur ful och knarkig Caroline ser ut borde skämmas tycker jag, bara för att man inte gillar en låt så kallar man inte folk sådana saker, ställ er själva på en scen och se hur enkelt det är. Och försök sedan överleva att bli kallad ful, dum och äcklig.
Det som är trist med svensk musik är att vi är väldigt dåliga om att värna om det som är annorlunda, däremot så hypar vi skit som massproduceras av ngn i sömnen och tror att det är bra. Ju mer det vickas på rumpan och flaxas med armarna desto bättre tycker vi att det är, att det är för att dölja en dålig röst och snodda beats märker vi inte förrän just i tävlingar som melodifestivalen när vår seger totalt grusas mot ngt litet land som vi föraktfullt ser ner på därför att de har skickat ett likadant nummer. Vår typ av musik går hem i USA och UK mest beroende på att vi härmar dem urskiljningslöst. Så hade tävlingen gällt sådana länder så hade vi kunnat komma högt men idag har vi inte en chans.
Och till sist du som tycker att Caroline är ful och äcklig, se dig själv i spegeln! Jag tror inte du är så mkt snyggare eller duktigare för då hade DU stått på den där scenen.
Länk Ett
Länk Två

Ful?
De flesta verkar tycka att hon inte hade i festivalen att göra och att hennes nummer var dåligt. Jag har surfat runt för att se vad folk skriver så har det varit allt ifrån att hon ser ut som en knarkkärring till att hon är sjuk i huvudet och det vanligaste är hur enormt ful hon är.
Skulle man beskriva en ”vanlig” människa, typ Marie Serneholt eller Blondinbella på det sättet så skulle folk anklaga en för mobbing, men i Carolines fall verkar det vara helt ok?
Vad är det som gör det ok i hennes fall? Att hon inte faller in i den vanliga gulliga melodifestivalmallen? Att hon inte är det minsta mainstream?
Att hon är mer naken än vad än en nudist är när det gäller sitt uppträdande?
Personligen så gillar jag både låten och Carolines framförande, tyvärr så tror jag inte att svenska folket kommer att skicka iväg henne. Vi lever fortfarande i villfarelsen där vi tror att vi vet vad resten av Europa vill ha ;-) Och där passar inte Caroline in i vår illusion.
Ärligt talat så tror jag att Caroline visst skulle ha en chans just därför att hon är så annorlunda i sitt uppträdande, det är sådana saker som folk lägger märke till, inte ännu ett mitt i filen nummer som 15 andra länder delar med oss.
Skall vi överhuvudtaget ha en chans så måste vi antingen skicka ett nummer som är så överlägset bra, eller väldigt annorlunda. När det gäller att hitta ett överlägset bra nummer så är våra chanser körda, vi gör inte den typ av musik som stora delar av Europa gillar längre, vi har blivit omsprungna av massor av östländer som är fan så mkt skickligare på att tillfredsställa den stora massan. Det kvittar hur trendiga eller rätt vi är om inte populasen fattar det. Alltså tror jag att vår enda chans är att skicka någon som Caroline som sticker ut både musikaliskt och personlighetsmässigt. Dock tror jag att texten måste göras om till engelska för att den skall kunna förstås.
Men alla de som skriver hur ful och knarkig Caroline ser ut borde skämmas tycker jag, bara för att man inte gillar en låt så kallar man inte folk sådana saker, ställ er själva på en scen och se hur enkelt det är. Och försök sedan överleva att bli kallad ful, dum och äcklig.
Det som är trist med svensk musik är att vi är väldigt dåliga om att värna om det som är annorlunda, däremot så hypar vi skit som massproduceras av ngn i sömnen och tror att det är bra. Ju mer det vickas på rumpan och flaxas med armarna desto bättre tycker vi att det är, att det är för att dölja en dålig röst och snodda beats märker vi inte förrän just i tävlingar som melodifestivalen när vår seger totalt grusas mot ngt litet land som vi föraktfullt ser ner på därför att de har skickat ett likadant nummer. Vår typ av musik går hem i USA och UK mest beroende på att vi härmar dem urskiljningslöst. Så hade tävlingen gällt sådana länder så hade vi kunnat komma högt men idag har vi inte en chans.
Och till sist du som tycker att Caroline är ful och äcklig, se dig själv i spegeln! Jag tror inte du är så mkt snyggare eller duktigare för då hade DU stått på den där scenen.
Länk Ett
Länk Två
torsdag, maj 22
Jävla Ungar!
Sådana här människor borde faktiskt tänka sig för innan de skaffar barn, att medvetet sänka nivån på genpolen är inte snällt.
Jag tror faktiskt att jag hade sagt fuck you till vem som helst som hoppade på mig och ifrågasatte mitt fotande.
Bara för att ungen sa att killen var snäll innebär det inte att han vill köra in vissa kroppsdelar i henne, han kanske bad att hon skulle flytta på sig eller ngt annat medan han fotade?
Att konstant utgå ifrån att alla som fotar barn är pedofiler är som att tro att alla som tar ett glas vin är gravt alkoholiserade.
De få gånger jag försöker leka Ilva eller Florre med kameran så har det hänt att små vidriga ungar varit med på bilden. Jag vet inte hur ni är när ni fotar men när jag försöker så är det en känsla jag försöker få ner på bild.
Jag har tagit foton på stranden där det vimlar av ungjävlar som är i vägen och helnakna med för den delen, vad är det förresten som får föräldrar att tycka det är gulligt med nakna barn?
Hört talas om att solen är farlig?
Vilket innebär att de kan bränna sig rejält, jag har själv bränt rumpan en gång och det var INTE nice kan jag tala om!
Att vilja förbjuda fototagning där barn är inblandade är en farlig sak, vad står näst på tur?
Om jag nu skall bli lite allvarlig så är det ett helvete att vara bög bland barn.
Den svenska hysterin om att det finns pedofiler i varenda buske innebär nämligen att man som man inte ens kan titta på ett barn utan att fundera på ifall ngn tror att man tittar för att man är sexuellt intresserad, och speciellt om man är bög, vissa människor tycks tro att bögar sätter på allt inklusive barn .
Tack och lov så avskyr jag barn men för alla de som inte gör det så måste det vara jobbigt.
Den här hysteriska pedofildebatten gör faktiskt att män inte kan ha en normal relation till ett barn, just pga av att det finns alltid ngn sjuk jävel som tror att så fort en man och ett barn talas vid så är det fula saker i görningen.
Om jag nu skall jämföra med Spanien så givetvis finns det pedofiler här med, men här har inte den där sjuka hysterin uppstått.
En man kan fortfarande leka och krama ett barn utan att omgivningen ringer polisen, detta trots att han kanske inte är far till barnet.
Men här nere så är det normalt att visa känslor och omtanke. Barn är omhuldade av hela familjen, dvs tanter, farbröder, farföräldrar och gud vet mer vilka släktingar som finns.
Ska jag nu vara riktigt jäkla cynisk så kanske svenska föräldrar har lite sig själva att skylla när ungar försvinner?
Hade de varit lite mer intresserade att umgås med sina barn istället för att förverkliga sig själva så barnen inte hade behövt vara på dagis, lekskola eller ngn annan uppsamlingsplats kanske mkt hade kunnat undvikas.
Men det är klart jag kan ju ta och applicera det här resonemanget på allt som rör mig och de mina.
När folk tittar och pratar med mina hundar så är det för att de vill idka tidelag eller kanske rent utav utföra djurförsök på dem, när de tittar på mig och pratar med mig så är det för att de är rabiata böghatare och vill mörda mig.
När araben i tebutiken pratar med mig och flirtar så är det för att han vill sälja mig och Florre som vita slavar…
Do I need to say more?
Skall man resonera på det sättet som artikelförfattaren gör så får man låsa in sig.
Uppriktigt sagt så tycker jag synd om honom, att vara galen kan inte vara lätt idag när den svenska sjukvården inte är mkt att hurra för.
Det som är jobbigt är att han förstör inte bara för sig själv och sina barn utan för alla andra genom att döma omgivningen så som han gör.
Jag tror faktiskt att jag hade sagt fuck you till vem som helst som hoppade på mig och ifrågasatte mitt fotande.
Bara för att ungen sa att killen var snäll innebär det inte att han vill köra in vissa kroppsdelar i henne, han kanske bad att hon skulle flytta på sig eller ngt annat medan han fotade?
Att konstant utgå ifrån att alla som fotar barn är pedofiler är som att tro att alla som tar ett glas vin är gravt alkoholiserade.
De få gånger jag försöker leka Ilva eller Florre med kameran så har det hänt att små vidriga ungar varit med på bilden. Jag vet inte hur ni är när ni fotar men när jag försöker så är det en känsla jag försöker få ner på bild.
Jag har tagit foton på stranden där det vimlar av ungjävlar som är i vägen och helnakna med för den delen, vad är det förresten som får föräldrar att tycka det är gulligt med nakna barn?
Hört talas om att solen är farlig?
Vilket innebär att de kan bränna sig rejält, jag har själv bränt rumpan en gång och det var INTE nice kan jag tala om!
Att vilja förbjuda fototagning där barn är inblandade är en farlig sak, vad står näst på tur?
Om jag nu skall bli lite allvarlig så är det ett helvete att vara bög bland barn.
Den svenska hysterin om att det finns pedofiler i varenda buske innebär nämligen att man som man inte ens kan titta på ett barn utan att fundera på ifall ngn tror att man tittar för att man är sexuellt intresserad, och speciellt om man är bög, vissa människor tycks tro att bögar sätter på allt inklusive barn .
Tack och lov så avskyr jag barn men för alla de som inte gör det så måste det vara jobbigt.
Den här hysteriska pedofildebatten gör faktiskt att män inte kan ha en normal relation till ett barn, just pga av att det finns alltid ngn sjuk jävel som tror att så fort en man och ett barn talas vid så är det fula saker i görningen.
Om jag nu skall jämföra med Spanien så givetvis finns det pedofiler här med, men här har inte den där sjuka hysterin uppstått.
En man kan fortfarande leka och krama ett barn utan att omgivningen ringer polisen, detta trots att han kanske inte är far till barnet.
Men här nere så är det normalt att visa känslor och omtanke. Barn är omhuldade av hela familjen, dvs tanter, farbröder, farföräldrar och gud vet mer vilka släktingar som finns.
Ska jag nu vara riktigt jäkla cynisk så kanske svenska föräldrar har lite sig själva att skylla när ungar försvinner?
Hade de varit lite mer intresserade att umgås med sina barn istället för att förverkliga sig själva så barnen inte hade behövt vara på dagis, lekskola eller ngn annan uppsamlingsplats kanske mkt hade kunnat undvikas.
Men det är klart jag kan ju ta och applicera det här resonemanget på allt som rör mig och de mina.
När folk tittar och pratar med mina hundar så är det för att de vill idka tidelag eller kanske rent utav utföra djurförsök på dem, när de tittar på mig och pratar med mig så är det för att de är rabiata böghatare och vill mörda mig.
När araben i tebutiken pratar med mig och flirtar så är det för att han vill sälja mig och Florre som vita slavar…
Do I need to say more?
Skall man resonera på det sättet som artikelförfattaren gör så får man låsa in sig.
Uppriktigt sagt så tycker jag synd om honom, att vara galen kan inte vara lätt idag när den svenska sjukvården inte är mkt att hurra för.
Det som är jobbigt är att han förstör inte bara för sig själv och sina barn utan för alla andra genom att döma omgivningen så som han gör.
tisdag, april 22
Andreas Lundstedt
Jag råkade läsa om Andreas Lundstedt idag i tidningen..
Och jag blir så jäkla trött på folk när de tror att en sjukdom är detsamma som ens personlighet.
På bla Flashback så finns det massor av idioter som tycker att Andreas får skylla sig själv och att han mer eller mindre borde spärras in, liksom alla andra hemska bögar givetvis.
Jag har ingen aning om hur Andreas är privat men även om han nu skulle vara världens hemskaste så förtjänar han ändå inte en sjukdom oavsett vilken det än är.
För ingen människa förtjänar att vara sjuk oavsett vad det än månde vara i!
Jag tycker USA är dubbelmoraliskt som vanligt, det vimlar av bögar i USA som är smittade av HIV men inte sjutton blir de nekade utresa till Europa, av ngn anledning så är det massor av smittade bögar som flyttar till Barcelona, och om nu USA skall agera världssamvete så kanske de skulle ta och tänka lite på resten av världens befolkning, framför allt innan de sätter igång alla jäkla krig som skördar fan så mkt mer liv än en virussjukdom.
Uppriktigt talat så förstår jag inte varför vissa sjukdomar anses skamliga medan andra nästan anses lite fina. En sjukdom är en sjukdom…
Det lustiga är att skulle nu ngn av alla dessa jäkla belackare, eller ngn ur deras familj bli smittade så är det genast en helt annan sak. Då är det ju synd om dem ;-) Till skillnad från en främmande människa som de läser om i tidningen.
Och jag blir så jäkla trött på folk när de tror att en sjukdom är detsamma som ens personlighet.
På bla Flashback så finns det massor av idioter som tycker att Andreas får skylla sig själv och att han mer eller mindre borde spärras in, liksom alla andra hemska bögar givetvis.
Jag har ingen aning om hur Andreas är privat men även om han nu skulle vara världens hemskaste så förtjänar han ändå inte en sjukdom oavsett vilken det än är.
För ingen människa förtjänar att vara sjuk oavsett vad det än månde vara i!
Jag tycker USA är dubbelmoraliskt som vanligt, det vimlar av bögar i USA som är smittade av HIV men inte sjutton blir de nekade utresa till Europa, av ngn anledning så är det massor av smittade bögar som flyttar till Barcelona, och om nu USA skall agera världssamvete så kanske de skulle ta och tänka lite på resten av världens befolkning, framför allt innan de sätter igång alla jäkla krig som skördar fan så mkt mer liv än en virussjukdom.
Uppriktigt talat så förstår jag inte varför vissa sjukdomar anses skamliga medan andra nästan anses lite fina. En sjukdom är en sjukdom…
Det lustiga är att skulle nu ngn av alla dessa jäkla belackare, eller ngn ur deras familj bli smittade så är det genast en helt annan sak. Då är det ju synd om dem ;-) Till skillnad från en främmande människa som de läser om i tidningen.
lördag, april 12
Vive la Différence!
Jag tänkte jag skulle skriva lite om skillnaderna mellan svenskt och spanskt bögliv nu när allt detta bögande är på tapeten ;-)
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/jag-en-mnniska.html
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/bgar-och-bgeri.html
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/homo-hetero-och-lilla-jag.html
Idén fick jag igår när Florre undrade vad det var jag satt och skrev så intensivt på, jag förklarade, och han läste en del av vad som skrivits och hans kommentar var mkt enkel men talande på ett sätt tyckte jag! Det han sa var att det var så typiskt svenskt, jag frågade vad han menade och han sa att i Sverige så är det alltid ngn annans fel. Dvs vi vill inte ta ansvar för vad vi är och gör i förhållande till varandra. Och framförallt så polariserar vi varandra.
Det där fick mig att börja tänka och fundera över skillnaderna mellan bögar i Sverige och Spanien.
I Sverige så är bögar oftast grupperade beroende på vad de är och gillar, och går man över gränsen så blir man inte populär.
När jag jobbade inom RFSL så hörde jag ofta att fjollorna förstörde för de ”riktiga” bögarna. Fjollorna i sin tur avfärdade alla som flanellskjortebögar.
Den där grupperingen finns inte här nere, här är alla bögar och sedan punkt liksom.
De flesta klubbar som finns här är sk bear-clubs, dvs ställen för machomän, I Sverige så skulle inte en fjolla kunna komma in och bli accepterad, här däremot så är det helt ok. Så du kan alltså vara hyperfjollig och stå sida vid sida med världens läderbög som har hår överallt och den ene ser inte ner på den andre. Tvärtom.
En period så tyckte jag det var superskoj att springa på olika fetisch och läderklubbar i Sverige, ofta så fick jag höra att jag inte hade där att göra just för att jag var fjollig och inte passade in.
Här så kan jag gå till en macho-klubb, supersminkad och klädd som världens trendoffer och ändå bli helt accepterad, tom flirtad med. Det är alltså inte din grupptillhörighet som är det viktiga utan hur du är och ifall du är tillgänglig.
Ett ex, för några månader sedan så var Florre och jag på ett ställe som kallas El Oso, in kommer en tjej och varenda bög i hela lokalen fick spatt, tills de insåg att det var en transa, då var det helt ok och han blev bjuden på en öl av ngn. Killen var så feminin och perfekt så man kunde inte se att det var en kille, ändå så var han en i gänget sas. I Sverige så tvivlar jag på att killen ens kommit in på en sk machoklubb.
Överlag så tittar folk väldigt mkt härnere på en, inte för att de tycker du är konstig utan för att se just dig, dvs en bekräftelse av dig som person.
Visst finns det preferenser här nere precis som i Sverige, vissa vill ha en feminin kille medan andra föredrar en mer maskulin i sängen, men det ena är inte bättre än det andra sas.
Så det är inte ovanligt att se en läderhunk gå hem med en fjolla trots att hunken kanske egentligen föredrar en mer maskulin kille, men just för att folk här nere är mer intresserade av hur du är än vad du är så korsas de där gränserna ofta.
När det gäller bögar i samhället så är de mkt mer accepterade än i Sverige, trots den katolska kyrkan. Här i Sevilla så ser jag ofta män och kvinnor som håller varandras händer och ingen reagerar negativt, visst en del tittar, men oftast är det äldre som inte riktigt vant sig.
Kanske beror den här acceptansen på att det vimlar av homosexuella i alla tv-program, massor av sångare och skådisar är gay och öppna med det, i varje dokusåpa så finns minst ett gaypar.
En av Spaniens mest populära programledare är gay och gift med en man, hans bröllop var det stora samtalsämnet här nere under en vecka, inte för att han var gay utan för att han äntligen funnit lyckan och gift sig.
Speciellt inom Copla-kulturen så vimlar det av homosexuella, både kvinnor och män, Copla är en slags traditionell sångstil som grundar sig på zigenarmusik.
Den katolska kyrkan fördömer givetvis homosexuella men folket på gatan bryr sig inte nämnvärt. Kanske om du hamnar i en mkt liten stad på landet så reagerar folk negativt på dig, men det beror oftast på att i såna städer är folk fortfarande starkt knutna till kyrkan.
Överlag så är nog den spanska livsstilen mer rak än den svenska, gillar folk dig så visar de det, ogillar de dig så visar de det med. Vill de ligga med dig så visar de det rätt så tydligt, så det där spelet som förekommer i Sverige är inte så vanligt härnere.
För varje gång jag kommer hem så blir skillnaderna allt tydligare tycker jag, tyvärr så vinner det spanska sättet varje gång. I Sverige så säger folk att de accepterar en, här nere så gör de det.
Och nu tänkte jag gå ut i solskenet och ta en promenad och hålla min man i handen, ngt som kanske inte hade passerat lika obemärkt i Sverige.
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/jag-en-mnniska.html
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/bgar-och-bgeri.html
http://maleandro.blogspot.com/2008/04/homo-hetero-och-lilla-jag.html
Idén fick jag igår när Florre undrade vad det var jag satt och skrev så intensivt på, jag förklarade, och han läste en del av vad som skrivits och hans kommentar var mkt enkel men talande på ett sätt tyckte jag! Det han sa var att det var så typiskt svenskt, jag frågade vad han menade och han sa att i Sverige så är det alltid ngn annans fel. Dvs vi vill inte ta ansvar för vad vi är och gör i förhållande till varandra. Och framförallt så polariserar vi varandra.
Det där fick mig att börja tänka och fundera över skillnaderna mellan bögar i Sverige och Spanien.
I Sverige så är bögar oftast grupperade beroende på vad de är och gillar, och går man över gränsen så blir man inte populär.
När jag jobbade inom RFSL så hörde jag ofta att fjollorna förstörde för de ”riktiga” bögarna. Fjollorna i sin tur avfärdade alla som flanellskjortebögar.
Den där grupperingen finns inte här nere, här är alla bögar och sedan punkt liksom.
De flesta klubbar som finns här är sk bear-clubs, dvs ställen för machomän, I Sverige så skulle inte en fjolla kunna komma in och bli accepterad, här däremot så är det helt ok. Så du kan alltså vara hyperfjollig och stå sida vid sida med världens läderbög som har hår överallt och den ene ser inte ner på den andre. Tvärtom.
En period så tyckte jag det var superskoj att springa på olika fetisch och läderklubbar i Sverige, ofta så fick jag höra att jag inte hade där att göra just för att jag var fjollig och inte passade in.
Här så kan jag gå till en macho-klubb, supersminkad och klädd som världens trendoffer och ändå bli helt accepterad, tom flirtad med. Det är alltså inte din grupptillhörighet som är det viktiga utan hur du är och ifall du är tillgänglig.
Ett ex, för några månader sedan så var Florre och jag på ett ställe som kallas El Oso, in kommer en tjej och varenda bög i hela lokalen fick spatt, tills de insåg att det var en transa, då var det helt ok och han blev bjuden på en öl av ngn. Killen var så feminin och perfekt så man kunde inte se att det var en kille, ändå så var han en i gänget sas. I Sverige så tvivlar jag på att killen ens kommit in på en sk machoklubb.
Överlag så tittar folk väldigt mkt härnere på en, inte för att de tycker du är konstig utan för att se just dig, dvs en bekräftelse av dig som person.
Visst finns det preferenser här nere precis som i Sverige, vissa vill ha en feminin kille medan andra föredrar en mer maskulin i sängen, men det ena är inte bättre än det andra sas.
Så det är inte ovanligt att se en läderhunk gå hem med en fjolla trots att hunken kanske egentligen föredrar en mer maskulin kille, men just för att folk här nere är mer intresserade av hur du är än vad du är så korsas de där gränserna ofta.
När det gäller bögar i samhället så är de mkt mer accepterade än i Sverige, trots den katolska kyrkan. Här i Sevilla så ser jag ofta män och kvinnor som håller varandras händer och ingen reagerar negativt, visst en del tittar, men oftast är det äldre som inte riktigt vant sig.
Kanske beror den här acceptansen på att det vimlar av homosexuella i alla tv-program, massor av sångare och skådisar är gay och öppna med det, i varje dokusåpa så finns minst ett gaypar.
En av Spaniens mest populära programledare är gay och gift med en man, hans bröllop var det stora samtalsämnet här nere under en vecka, inte för att han var gay utan för att han äntligen funnit lyckan och gift sig.
Speciellt inom Copla-kulturen så vimlar det av homosexuella, både kvinnor och män, Copla är en slags traditionell sångstil som grundar sig på zigenarmusik.
Den katolska kyrkan fördömer givetvis homosexuella men folket på gatan bryr sig inte nämnvärt. Kanske om du hamnar i en mkt liten stad på landet så reagerar folk negativt på dig, men det beror oftast på att i såna städer är folk fortfarande starkt knutna till kyrkan.
Överlag så är nog den spanska livsstilen mer rak än den svenska, gillar folk dig så visar de det, ogillar de dig så visar de det med. Vill de ligga med dig så visar de det rätt så tydligt, så det där spelet som förekommer i Sverige är inte så vanligt härnere.
För varje gång jag kommer hem så blir skillnaderna allt tydligare tycker jag, tyvärr så vinner det spanska sättet varje gång. I Sverige så säger folk att de accepterar en, här nere så gör de det.
Och nu tänkte jag gå ut i solskenet och ta en promenad och hålla min man i handen, ngt som kanske inte hade passerat lika obemärkt i Sverige.
lördag, februari 9
Horor
Jag hade tänkt skriva lite mer om Marie Söderqvist men kände att jag hellre ville skriva om debatten som pågår just nu på en viss modeblogg om horor.
Jag tycker det är så fruktansvärt sorgligt att så många är så inskränkta, och nu talar jag inte bara om 17 åriga tjejer med rosa skor på hjärnan, utan de flesta av oss.
Hur kommer det sig att så många tror att de alltid vet bäst oavsett de har fullständig information eller ej?
Jag tycker att dagens debatt om horor är ungefär som åsikterna som fanns för 30-40 år sedan om kvinnor och vad som gjorde dem lyckliga, tydligen så var en AGA-spis den ultimata lyckan ;-)
Det är likadant idag, den ena experten efter den andra uttalar sig i ämnet utan att ens känna ngn som säljer sex.
Lite som om jag skulle uttala mig om hur det känns att ha en vagina, dvs jag har inte en susning…
Visst kan man ha åsikter om en sak man inte vet ngt om, men att göra gällande att ens åsikter är sanningen är lite förmätet.
Tänk om ngn skulle uttala sig om dig och ditt liv och säga att du var både misslyckad, hade sociala problem och en massa andra saker. Enbart baserat på det faktum att de har hört att du äter middag framför tv:n.
När du försöker förklara att du bor i en etta med ett minimalt kök så sägs det att du är i ett förnekelsestadium osv…
För under inga omständigheter så kan DU veta hur DU mår.
Ungefär som när försäkringskasseläkaren säger att du är frisk trots att du är döende i cancer…
Men det är inte bara när det gäller horor som den där idiotin finns, det är likadant med feminister som bestämt att män är hemska oavsett vad.
Böghatare som tror att bögar minsann är både pestspridare, knullar hejvilt och hoppar över skaklarna, men framför allt är totalt inkapabla att ha en djup relation med en annan människa.
Eller som när väldigt många ”vet” att utlänningar är mer kriminella än den ack så hederlige svensken.
Likaså att alliansen minsann förstör Sverige! (Trots att de egentligen bara håller samma linje som sossarna gjorde.)
Trots att vi hävdar att vi är så oerhört öppna och ser saker i ett större sammanhang så är vi inte mkt bättre än för några hundra år sedan då folk ifrån byn intill var fienden.
Framför allt så är vi förbannat dåliga på att försöka sätta oss in i hur det är att vara ngn annan än oss själva.
Men ännu värre är att vi är totalt motvilliga till att visa sympati gentemot andra såvida de inte erkänner att de är misslyckade, först då kan vi visa förlåtelse.
Men skulle de fortsätta hävda att de minsann är lyckliga på sitt eget lilla vis då har vi ingen som helst tvekan mot att förfölja dem för att krossa dem.
Jag tycker det är så fruktansvärt sorgligt att så många är så inskränkta, och nu talar jag inte bara om 17 åriga tjejer med rosa skor på hjärnan, utan de flesta av oss.
Hur kommer det sig att så många tror att de alltid vet bäst oavsett de har fullständig information eller ej?
Jag tycker att dagens debatt om horor är ungefär som åsikterna som fanns för 30-40 år sedan om kvinnor och vad som gjorde dem lyckliga, tydligen så var en AGA-spis den ultimata lyckan ;-)
Det är likadant idag, den ena experten efter den andra uttalar sig i ämnet utan att ens känna ngn som säljer sex.
Lite som om jag skulle uttala mig om hur det känns att ha en vagina, dvs jag har inte en susning…
Visst kan man ha åsikter om en sak man inte vet ngt om, men att göra gällande att ens åsikter är sanningen är lite förmätet.
Tänk om ngn skulle uttala sig om dig och ditt liv och säga att du var både misslyckad, hade sociala problem och en massa andra saker. Enbart baserat på det faktum att de har hört att du äter middag framför tv:n.
När du försöker förklara att du bor i en etta med ett minimalt kök så sägs det att du är i ett förnekelsestadium osv…
För under inga omständigheter så kan DU veta hur DU mår.
Ungefär som när försäkringskasseläkaren säger att du är frisk trots att du är döende i cancer…
Men det är inte bara när det gäller horor som den där idiotin finns, det är likadant med feminister som bestämt att män är hemska oavsett vad.
Böghatare som tror att bögar minsann är både pestspridare, knullar hejvilt och hoppar över skaklarna, men framför allt är totalt inkapabla att ha en djup relation med en annan människa.
Eller som när väldigt många ”vet” att utlänningar är mer kriminella än den ack så hederlige svensken.
Likaså att alliansen minsann förstör Sverige! (Trots att de egentligen bara håller samma linje som sossarna gjorde.)
Trots att vi hävdar att vi är så oerhört öppna och ser saker i ett större sammanhang så är vi inte mkt bättre än för några hundra år sedan då folk ifrån byn intill var fienden.
Framför allt så är vi förbannat dåliga på att försöka sätta oss in i hur det är att vara ngn annan än oss själva.
Men ännu värre är att vi är totalt motvilliga till att visa sympati gentemot andra såvida de inte erkänner att de är misslyckade, först då kan vi visa förlåtelse.
Men skulle de fortsätta hävda att de minsann är lyckliga på sitt eget lilla vis då har vi ingen som helst tvekan mot att förfölja dem för att krossa dem.
Labels:
AGA-Spis,
Feminister,
Fördomar,
Horor,
Horstigma,
Sexarbetare,
Social Skam
torsdag, december 20
Fördomar och Lycka
Läste om Andreas Lundstedt idag och hans tillkännagivande av sin smitta.
Nyfiken som jag är så susade jag runt på olika bloggar för att se vad som skrevs om det, de flesta verkar tycka att det är väldigt starkt gjort men reserverar sig ändå för att han borde vetat bättre som bög.
Det de flesta reagerar på är hans uttalande om att man kan leva länge och relativt opåverkad av sjukdomen.
Hos en del bloggare så finns det kommentarer som går ut på att de aldrig skulle vilja vara tillsammans med ngn som är hiv-smittad, och andra på att det kan man inte tro med tanke på hur fräsch han ser ut
Det jag reagerar på är att varför skulle han veta bättre bara för att han är bög? De flesta som blir smittade är trots allt nuförtiden heterosexuella.
Sedan undrar jag varför de reagerar på att man kan leva ett långt liv och vara relativt frisk så länge man äter sina bromsmediciner.
Ibland så blir jag väldigt trött på folk och deras fördomar gentemot hivsmittade, tyvärr så är det så att de som är värst är faktiskt alla idioter bland bögar.
Av ngn anledning så tycks många tro att om man har hiv så syns det utanpå och framförallt att man förtjänar det.
Jag råkar känna en del som har blivit drabbade av viruset och ingen av dem ser speciellt sjuk ut, tvärtom de är välbyggda blonda små vikingar hela högen och framförallt inte speciellt promiskuösa av sig, men de har haft en jäkla otur!
Det många inte verkar fatta är att man kan gå omkring i flera år utan att veta om att man är smittad och har man ett normalt sexliv så tror man nog inte att man är i farozonen.
Tyvärr så är det mkt få som vågar berätta för sina bekanta inom bögkretsar att de är smittade då de blir behandlade som paria, och jag förstår dem faktiskt.
Jag har hört de mest fruktansvärda saker sägas av fd bögvänner till folk som blivit smittade.
Det som både homos och heteros har gemensamt när de råkar få veta att ngn är smittad är att de plötsligt drar sig för all kroppskontakt, från att ha pussats och kramats blir det kanske ett hej på en meters avstånd… det säger väl det mesta tycker jag.
Jag har ofta fått frågan hur jag kan umgås och vara vän med de som är smittade, och jag kontrar alltid med hur kan man vara vän med ngn som har cancer eller lider av fördomar.
Framför allt så reagerar jag på att folk som säger att de aldrig skulle kunna vara tillsammans med ngn som är smittad, varför inte undrar jag?
Skulle det vara så hemskt annorlunda mot att vara tillsammans med ngn som har eksem, håravfall, astma eller drabbas av cancer.
Blir helt plötsligt hivsmittade inte värda att älskas bara för att de råkar ha haft oturen att drabbas av ett virus?
Eftersom jag aldrig drar mig för att ställa dumma frågor till folk så har jag givetvis frågat om hur man gökar eller snarare skyddar sig när man har sex med ngn som är smittad och svaret är kondom, en enkel liten plastbit räcker alltså för att man skall kunna vara tillsammans, men för en rabiat fördomsfull bög räcker inte det!
Konstigt nog så har en del bögar inga som helst problem med att dra iväg till en porrbio och knulla järnet på de mest riskabla sätt, kanske just för att knullpartnern inte upplyser honom om att han är smittad ;-)
Personligen så skulle jag hellre knulla med ngn som har hiv och använda kondom än att stå och knulla med en totalt okänd sak i mörkret på en porrbio eller sauna.
Men åter till Andreas…
En del har undrat lite över varför han väljer att gå ut just nu med det… Och cyniker som jag är så tror jag att det dels beror på alla rykten som varit i omlopp de senaste åren, och om man skall tro ryktena så talade han aldrig om för Magnus Carlsson att han var smittad utan Magnus upptäckte det av en slump när han fann Andreas mediciner och att det var därför som de gjorde slut.
Så jag tror det mest beror på att det blivit svårare och svårare för Andreas att hålla det hemligt och därför istället valde att gå ut med det.
Sedan som den lilla bitch jag är så undrar jag inte om det dessutom ligger lite beräkning bakom det hela…
Just nu så leder han ett talangprogram och skall släppa en skiva. I ett land som Sverige så skulle det anses vara mkt fult och helt emot den gängse PK-stilen att dissa ngn som gått ut med en sådan sak, tvärtom så skulle jag tro att de flesta kommer att visa hur ”lite” de bryr sig genom att ha med honom överallt och proklamera vilken fin grabb han är och på så sätt gynna hans karriär.
Men nu över till ngt helt annat…
Klimakterie Häxan bad mig vara med i en stafett där jag skulle lista de fem bästa saker som hänt mig under det gångna året.
Jag har funderat hela dagen på det och inte kunnat komma på ngt alls…
Inte för att jag inte har ngt bra som hänt utan tvärtom, jag har mer eller mindre ett konstant bra liv, jag är mkt priviligerad på det sättet.
Så istället tänkte jag skriva om fem saker som verkligen gör mig lycklig
Ett:
Att ligga i sängen med en bok mitt i natten och plötsligt vrida på huvudet och se Florito sova bredvid mig tillsammans med katten och Benji som kurat sig samman bredvid honom, och inse just hur ofantligt lyckligt lottad jag är med min lilla familj.
Två:
Att tidigt på våren få känna den första doften av de blommande apelsinträden och totalt flyta bort i en av de mest underbara dofter som finns.
Tre:
Att vakna på morgonen och upptäcka att Florre innan han gick till jobbet har varit och köpt färsk ciabatta åt mig som han vet att jag älskar.
Fyra:
Att köra snabbt på Gloria (vespan) en sommarkväll och känna vinden mot ansiktet och tycka att hela världen ligger öppen…
Fem:
Att se Florre vänta på mig när jag har landat med planet och se hur han lyser upp och dessutom har tagit med sig hundarna i bilen för att göra mig glad.
Kanske ni tycker det här är dumma saker, men för mig är de helt underbara
Det är en underbar känsla att vara älskad men det är lika underbart att ha ngn att älska
Nyfiken som jag är så susade jag runt på olika bloggar för att se vad som skrevs om det, de flesta verkar tycka att det är väldigt starkt gjort men reserverar sig ändå för att han borde vetat bättre som bög.
Det de flesta reagerar på är hans uttalande om att man kan leva länge och relativt opåverkad av sjukdomen.
Hos en del bloggare så finns det kommentarer som går ut på att de aldrig skulle vilja vara tillsammans med ngn som är hiv-smittad, och andra på att det kan man inte tro med tanke på hur fräsch han ser ut
Det jag reagerar på är att varför skulle han veta bättre bara för att han är bög? De flesta som blir smittade är trots allt nuförtiden heterosexuella.
Sedan undrar jag varför de reagerar på att man kan leva ett långt liv och vara relativt frisk så länge man äter sina bromsmediciner.
Ibland så blir jag väldigt trött på folk och deras fördomar gentemot hivsmittade, tyvärr så är det så att de som är värst är faktiskt alla idioter bland bögar.
Av ngn anledning så tycks många tro att om man har hiv så syns det utanpå och framförallt att man förtjänar det.
Jag råkar känna en del som har blivit drabbade av viruset och ingen av dem ser speciellt sjuk ut, tvärtom de är välbyggda blonda små vikingar hela högen och framförallt inte speciellt promiskuösa av sig, men de har haft en jäkla otur!
Det många inte verkar fatta är att man kan gå omkring i flera år utan att veta om att man är smittad och har man ett normalt sexliv så tror man nog inte att man är i farozonen.
Tyvärr så är det mkt få som vågar berätta för sina bekanta inom bögkretsar att de är smittade då de blir behandlade som paria, och jag förstår dem faktiskt.
Jag har hört de mest fruktansvärda saker sägas av fd bögvänner till folk som blivit smittade.
Det som både homos och heteros har gemensamt när de råkar få veta att ngn är smittad är att de plötsligt drar sig för all kroppskontakt, från att ha pussats och kramats blir det kanske ett hej på en meters avstånd… det säger väl det mesta tycker jag.
Jag har ofta fått frågan hur jag kan umgås och vara vän med de som är smittade, och jag kontrar alltid med hur kan man vara vän med ngn som har cancer eller lider av fördomar.
Framför allt så reagerar jag på att folk som säger att de aldrig skulle kunna vara tillsammans med ngn som är smittad, varför inte undrar jag?
Skulle det vara så hemskt annorlunda mot att vara tillsammans med ngn som har eksem, håravfall, astma eller drabbas av cancer.
Blir helt plötsligt hivsmittade inte värda att älskas bara för att de råkar ha haft oturen att drabbas av ett virus?
Eftersom jag aldrig drar mig för att ställa dumma frågor till folk så har jag givetvis frågat om hur man gökar eller snarare skyddar sig när man har sex med ngn som är smittad och svaret är kondom, en enkel liten plastbit räcker alltså för att man skall kunna vara tillsammans, men för en rabiat fördomsfull bög räcker inte det!
Konstigt nog så har en del bögar inga som helst problem med att dra iväg till en porrbio och knulla järnet på de mest riskabla sätt, kanske just för att knullpartnern inte upplyser honom om att han är smittad ;-)
Personligen så skulle jag hellre knulla med ngn som har hiv och använda kondom än att stå och knulla med en totalt okänd sak i mörkret på en porrbio eller sauna.
Men åter till Andreas…
En del har undrat lite över varför han väljer att gå ut just nu med det… Och cyniker som jag är så tror jag att det dels beror på alla rykten som varit i omlopp de senaste åren, och om man skall tro ryktena så talade han aldrig om för Magnus Carlsson att han var smittad utan Magnus upptäckte det av en slump när han fann Andreas mediciner och att det var därför som de gjorde slut.
Så jag tror det mest beror på att det blivit svårare och svårare för Andreas att hålla det hemligt och därför istället valde att gå ut med det.
Sedan som den lilla bitch jag är så undrar jag inte om det dessutom ligger lite beräkning bakom det hela…
Just nu så leder han ett talangprogram och skall släppa en skiva. I ett land som Sverige så skulle det anses vara mkt fult och helt emot den gängse PK-stilen att dissa ngn som gått ut med en sådan sak, tvärtom så skulle jag tro att de flesta kommer att visa hur ”lite” de bryr sig genom att ha med honom överallt och proklamera vilken fin grabb han är och på så sätt gynna hans karriär.
Men nu över till ngt helt annat…
Klimakterie Häxan bad mig vara med i en stafett där jag skulle lista de fem bästa saker som hänt mig under det gångna året.
Jag har funderat hela dagen på det och inte kunnat komma på ngt alls…
Inte för att jag inte har ngt bra som hänt utan tvärtom, jag har mer eller mindre ett konstant bra liv, jag är mkt priviligerad på det sättet.
Så istället tänkte jag skriva om fem saker som verkligen gör mig lycklig
Ett:
Att ligga i sängen med en bok mitt i natten och plötsligt vrida på huvudet och se Florito sova bredvid mig tillsammans med katten och Benji som kurat sig samman bredvid honom, och inse just hur ofantligt lyckligt lottad jag är med min lilla familj.
Två:
Att tidigt på våren få känna den första doften av de blommande apelsinträden och totalt flyta bort i en av de mest underbara dofter som finns.
Tre:
Att vakna på morgonen och upptäcka att Florre innan han gick till jobbet har varit och köpt färsk ciabatta åt mig som han vet att jag älskar.
Fyra:
Att köra snabbt på Gloria (vespan) en sommarkväll och känna vinden mot ansiktet och tycka att hela världen ligger öppen…
Fem:
Att se Florre vänta på mig när jag har landat med planet och se hur han lyser upp och dessutom har tagit med sig hundarna i bilen för att göra mig glad.
Kanske ni tycker det här är dumma saker, men för mig är de helt underbara
Det är en underbar känsla att vara älskad men det är lika underbart att ha ngn att älska
Labels:
Andreas Lundstedt,
Fördomar,
Hiv,
Klimakterie Häxan,
Lycka,
Stafett
lördag, september 29
Ignorance in Leather
Det är lustigt, sedan jag var inblandad i det där bråket på det spanska forumet, eller kanske var det när jag klippte av mig allt håret. Det är som om jag över en natt har bytt personlighet eller ngt. Jag har alltså totalt adopterat det spanska sättet att förhålla mig till andra, dvs att jag är det mest gudomliga som går i ett par skor ;-)
Iofs så tyckte jag väl det innan också men försökte dölja det lite mer...
Men nu är jag spanskare än spanskast, Florre är helt chockad, men det är som jag sa till honom, varför göra ngt halvdant när man kan göra det mest, bäst och värst!
Jag har till och med börjat tränga mig före i köer och det har jag aldrig gjort i mitt liv förut och det är urskoj om jag skall vara ärlig.
Dessutom så tror jag faktiskt att det är bra för ens självbefinnande att få vara så där gräsligt ego, bara man lyckas hålla fast vid vetskapen om att man inte är bäst sas.
För på ngt sätt så är det befrämjande för självkänslan att utgå ifrån att man alltid är bäst och vet mest. Man lurar sig själv lite, kan tänka mig att det är lite som när man ler utan att vara glad och tillslut så blir man glad därför att kroppen tror det pga skrattmusklerna.
Nu låter jag så där kvasifilosofisk eller hur, men testa så får ni se.
Hade jag varit en smart entreprenör så hade jag startat kurser och tagen oförskämt mkt betalt ;-)
Igår gjorde jag färdigt nästan alla smycken som min modell skall ha på sig när jag launchar tävlingen. På eftermiddagen så sprang jag på stan med henne på vild jakt efter ett par långa Gildahandskar, och ett par bilhandskar till mig.
Det gick inte att uppbringa ngt av handskparen, däremot så kom jag hem med ett par torgvantar och en läderslips

Nu har jag precis postat mitt brev i det spanska forumet där jag mer eller mindre kallar dem rasister och att de kan ta alla sina katter och stoppa upp ngnstans och att jag dessutom inte har ngn som helst intention att lämna forumet, tvärtom!
Ni kanske tycker jag är dum som inte ger upp, men sanning och säga så tål jag inte den typen av folk som har den typen av åsikter, både när det gäller mig själv och andra.
FÖRDOMAR OCH IGNORANS
SKALL ALLTID BEKÄMPAS!!!
Jag kan ibland bli jäkligt förundrad över folk som säger att de ogillar de här sakerna men istället för att säga emot och göra sin röst hörd hellre håller käft eftersom det är enklare och inte kräver så mkt engagemang, för mig är det fegt!
Förmodligen uppfattas jag som en pitbull av många men uppriktigt sagt så skiter jag i det, för mig är det väldigt viktigt att sätta ner foten och markera vad som är ok och inte ok. Har folk problem med det så får de finna sig i att jag ber dem dra.
Kanske är jag lite som stackars Quixote som kämpade mot väderkvarnar, men jag klarar inte av att blunda även om det skulle vara enklare på alla sätt. Förmodligen så lär jag dö med orden jag protesterar på läpparna ;-))
Nu skall jag ägna mig åt att driva Florre till vansinne med att hänga upp tavlor och allt annat som skall hänga på väggarna, och tro mig, jag skulle kunna få Dalai Lama att tugga fradga när det kommer till inredning och hur det skall se ut!
Och ikväll skall jag gå ut och supa skallen i bitar och dansa häcken av mig ;-)))
Iofs så tyckte jag väl det innan också men försökte dölja det lite mer...
Men nu är jag spanskare än spanskast, Florre är helt chockad, men det är som jag sa till honom, varför göra ngt halvdant när man kan göra det mest, bäst och värst!
Jag har till och med börjat tränga mig före i köer och det har jag aldrig gjort i mitt liv förut och det är urskoj om jag skall vara ärlig.
Dessutom så tror jag faktiskt att det är bra för ens självbefinnande att få vara så där gräsligt ego, bara man lyckas hålla fast vid vetskapen om att man inte är bäst sas.
För på ngt sätt så är det befrämjande för självkänslan att utgå ifrån att man alltid är bäst och vet mest. Man lurar sig själv lite, kan tänka mig att det är lite som när man ler utan att vara glad och tillslut så blir man glad därför att kroppen tror det pga skrattmusklerna.
Nu låter jag så där kvasifilosofisk eller hur, men testa så får ni se.
Hade jag varit en smart entreprenör så hade jag startat kurser och tagen oförskämt mkt betalt ;-)
Igår gjorde jag färdigt nästan alla smycken som min modell skall ha på sig när jag launchar tävlingen. På eftermiddagen så sprang jag på stan med henne på vild jakt efter ett par långa Gildahandskar, och ett par bilhandskar till mig.
Det gick inte att uppbringa ngt av handskparen, däremot så kom jag hem med ett par torgvantar och en läderslips

Nu har jag precis postat mitt brev i det spanska forumet där jag mer eller mindre kallar dem rasister och att de kan ta alla sina katter och stoppa upp ngnstans och att jag dessutom inte har ngn som helst intention att lämna forumet, tvärtom!
Ni kanske tycker jag är dum som inte ger upp, men sanning och säga så tål jag inte den typen av folk som har den typen av åsikter, både när det gäller mig själv och andra.
FÖRDOMAR OCH IGNORANS
SKALL ALLTID BEKÄMPAS!!!
Jag kan ibland bli jäkligt förundrad över folk som säger att de ogillar de här sakerna men istället för att säga emot och göra sin röst hörd hellre håller käft eftersom det är enklare och inte kräver så mkt engagemang, för mig är det fegt!
Förmodligen uppfattas jag som en pitbull av många men uppriktigt sagt så skiter jag i det, för mig är det väldigt viktigt att sätta ner foten och markera vad som är ok och inte ok. Har folk problem med det så får de finna sig i att jag ber dem dra.
Kanske är jag lite som stackars Quixote som kämpade mot väderkvarnar, men jag klarar inte av att blunda även om det skulle vara enklare på alla sätt. Förmodligen så lär jag dö med orden jag protesterar på läpparna ;-))
Nu skall jag ägna mig åt att driva Florre till vansinne med att hänga upp tavlor och allt annat som skall hänga på väggarna, och tro mig, jag skulle kunna få Dalai Lama att tugga fradga när det kommer till inredning och hur det skall se ut!
Och ikväll skall jag gå ut och supa skallen i bitar och dansa häcken av mig ;-)))
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
